Använd fridagarna för evangelisation

Nu finns en möjlighet att en stor prästresurs alldeles gratis kommer att kunna tillföras till församlingsverksamheten i vår kyrka då de 15 fridagarna plockas bort. Hoppas alla schemaläggare som får ett rejält tillskott i prästresursen verkligen passar på att använda sig av denna på ett effektivt sätt.

Man kan konstatera att många församlingar och pastorat storsatsar på interna processer såsom samtalsterapi, personaldagar, kurser och konferenser, friluftsdagar med mera för att präster och annan personal ska få ha en så behaglig tillvaro som möjligt på sin arbetstid. Och det finns givetvis många poänger i det. Det är självfallet något gott om anställda mår bra.

Men dessa satsningar görs ju redan inom den ram som finns. Tillskottet på 15 dagar bör läggas på traditionellt och tydligt församlingsarbete, inte på retreater och friluftsdagar. Skicka prästerna på hembesök, sångevangelisation utanför matbutiker, ha fler gudstjänster och andakter, med mera.

Dylik verksamhet mår man bara bra av att syssla med. Det är både personalvård och församlingsvård. Låt dessutom allt ske spontant så att ingen tid läggs på planering. Varje projekt blir då dessutom en utbildning och övning i att bara vila i det faktum att man är vigd in i Jesu underbara kyrka och sammanhang. Det är bara att åka ut bland människor och slå upp Bibeln eller psalmboken och se vad som händer i Jesu namn.

Tusentals präster som får 15 dagar till om året att syssla med sådant kommer att må mycket bättre, dom kommer att utvecklas till frimodigare förkunnare och det kommer att synas i vårt samhälle. Det kanske rent av leder till en väckelse.

En smula oväntat kan man konstatera att det finns en stark vilja hos många präster att ha fridagarna kvar. I vår församling existerar stor oenighet mellan kyrkoherde och övrigt prästerskap. Inom den sistnämnda kategorin anses på fullt allvar att fridagar är någonting bra. Man inser inte de stora möjligheter som ovan har bevisats. Men man måste skilja på sak och person, här samarbetar vi utan problem i alla fall.

Vad som än händer med fridagar, kurser och konferenser, kyrkohandbok och allt möjligt, så måste vi fortsätta att i stor enighet arbeta med att sprida evangeliet. Kanske man kunde ha fridagarna kvar om prästerna lovar att använda dom till ideellt arbete i kyrkan? Kunde inte det vara en konstruktiv kompromiss både för arbetsgivarorganisation och fack?