Julbordet kan bli en symbol för livet istället för den köttnorm som i dag är en starkt bidragande orsak till att hota Guds skapelse och livet på jorden.
Julen står för dörren, en högtid då många människor samlas i gemenskapens tecken. Att äntligen kunna samlas kring ett enda bord. Men är det självklart att det ska serveras julskinka, revbensspjäll, köttbullar, korvar, syltor och andra kötträtter på detta bord?
Det svenska julbordet vittnar om olika traditioner som utvecklats under generationer. I vår tid finns det anledning att reflektera kring vilka maträtter som ska dukas fram.
I Sverige slaktas två och en halv miljon grisar varje år. 98 procent av alla grisar får aldrig se dagens ljus eller böka i marken utan står inlåsta i bås med betonggolv. Grisarna får leva i genomsnitt sex månader med en stark tillväxt som innebär stort lidande för grisarna. Grisarna transporteras under stressande förhållanden till slakt. Framme vid slakteriet förs grisarna ned i schakt där de bedövas av koldioxid vilket tillfogar grisarna smärta och är ångestframkallande. Avdomnade får de halsen avskuren och hängs upp så att blodet kan pumpas ut.
Vi menar att denna hantering av djur behöver ifrågasättas utifrån etiska principer som grundas i kristen skapelsesyn.
Dagens animaliecentrerade kostmönster, vilket understryks än mer i jultider, har vuxit fram genom felaktiga föreställningar om näringslära och genom oansvarigt agerande från matindustrin. Idag har vi tillgång till en mångfald av livsmedel från växtriket och har möjlighet att laga festliga rätter utan att behöva plåga och döda djur.
En växtbaserad kost har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden. Personer som äter vegetariskt uppvisar minskad risk för hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Personer som äter vegetariskt lever längre. Jämfört med lakto-ovo-vegetariska kostalternativ (vegetariska livsmedel, mejeriprodukter och ägg) verkar vegansk kost (enbart livsmedel från växtriket) ge ytterligare skydd mot övervikt, högt blodtryck och diabetes typ 2. Att äta helt växtbaserat har visat sig kunna få hjärtkärlsjukdom att gå tillbaka och förträngningar i kranskärl har öppnat sig med tiden, något som inget annat kostskifte kunna åstadkomma.
Ett tredje perspektiv som talar för att vi behöver förändra våra matvanor är klimatfrågan. En femtedel av växthusgasutsläpp kommer från kött- och mejeriproduktionen. Blandkost för en genomsnittlig svensk ger upphov till 1,8 ton utsläpp av växthusgaser per person och år. En lakto-ovo-vegetarisk kost ger upphov till 1,0 ton utsläpp per person och år. En vegansk kost hamnar på 0,5 ton.
Ett fjärde perspektiv handlar om livsmedelsförsörjning. I vår värld används 70 procent av all odlingsbar mark till att odla foder till djur som ingår i kött- och mejeriproduktionen. Utifrån fattigdom och hungerproblematik i världen blir det ohållbart att fortsätta denna produktion. Det är mer effektivt att bekämpa hungern genom odling av spannmål, majs, grönsaker, frukt och baljväxter istället för att gå omvägen via djuruppfödning. Det är hög tid att påbörja omställning av livsmedelsproduktion och minska mängden animaliska livsmedel och därmed värna om djur, natur och människor.
Vår västerländska kultur har länge präglats av ett dualistiskt tänkande. Detta har bl a gällt människans syn på djuren där människans särställning har framhävts. Föreställningen att det skulle stå människan fritt att utnyttja djur och natur är en förutsättning för dagens rovdrift. Kyrkan har bidragit till denna hierarki genom att bl a tolka Bibelns skapelseberättelser i betydelsen att framhäva människan överhöghet istället för lyfta fram människans uppdrag att ”bruka och vårda” skapelsen (1 Mos 2:15).
Julbordet kan bli en symbol för närhet och samhörighet som vi längtar efter. En symbol för livet istället för den köttnorm som idag är en starkt bidragande orsak till att hota Guds skapelse och livet på jorden. Det finns gott om läckra och festliga maträtter med livsmedel från växtriket. Det är bra för djuren, för klimatet, för människors hälsa och det blir större resurser över till att lösa världens livsmedelsbehov.
Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt
Nadja Franke, skådespelare, Scenkonstgruppen
Pär Friberg, präst i Svenska kyrkan
David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande i Läkare för framtiden
LÄGG TILL NY KOMMENTAR