Är kyrkomusikers namninsamling ett hot mot demokratin?

Harald Bohlin Uppsala

Får man inte skriva till vem man vill, när man vill utan att riskera demokratin? frågar debattören

Handboksarbetet ska granskas av en oberoende revisor (KT nr 27/28). Utmärkt!

Då får vi kanske också svar på en fråga, som rör inte bara handboksförslaget utan hela den interndemokratiska processen i Svenska kyrkan. Jag tänker på en artikel i KT (4:2017) om att kyrkomusikernas namninsamling riskerar att ”undergräva själva remissarbetet – alltså det viktiga demokratiska verktyg som vi har för att få fram bästa resultat.

Sådant kan ge bilden av en kyrka som inte respekterar sig själv och sina beslutsprocesser…” Kritiken gäller att en grupp i en pågående diskussion lämnat synpunkter inför ett kommande förslag från en kommitté i en fråga, som remissbehandlats i en tidigare omgång.

Får man inte skriva till vem man vill, när man vill utan att riskera demokratin? Det finns en självklar nackdel med att komma efter utsatt tidsgräns: att man missar möjligheten att påverka dem som redan yttrat sig. Nå, det kan inte vara förbjudet för dem som yttrat sig att göra ett kompletterande yttrande, om nya fakta eller synpunkter kommer fram, som man anser har betydelse för den remitterade frågan.

Det är väl argumentens primat som gäller? Det betyder ju normalt att det alltid bör vara det goda argumentet som räknas, oavsett vem som framför det. En debatt bör vinnas av den som har de bästa argumenten, inte av hens position. I förlängningen kan väl också tilläggas: ”oavsett när argumentet framförs”. Av praktiska skäl kan detta inte gälla i alla situationer men bör inte strävan vara att så långt möjligt följa den regeln? Det är ju inte fråga om anställning eller en rättsprocess då särskilda regler gäller.

Att lämna synpunkter till en kommitté /styrelse eller nämnd innan den tagit ställning är väl bara bra?

Det kan behövas ytterligare en komplettering: Om det finns många som står bakom ett förslag kan det väga tyngre än ett förslag från en ensam person. Men egentligen bara när beslutsfattaren tvekar. Han eller hon har ett personligt ansvar för sitt ställningstagande, det räcker inte att mekaniskt räkna hur många röster som stöder olika förslag. Han eller hon kan också tillföra nya argument.

Demokrati betyder inte att majoriteten ska avgöra i alla sakfrågor som aktualiseras under mandatperioden. Eftersom den inledningsvis citerade artikeln är skriven av vår ärkebiskop hoppas jag att revisorn belyser denna frågeställning.

En bifråga är att utformningen av gruppens synpunkter kan ifrågasättas men knappast med sådana principiella argument som återgivits i inledningen av detta inlägg.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
Harald Bohlin, Uppsala

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.