Opinion&Debatt
Debatt

Årlig kyrkoavgift räcker

Medlemskapet i Svenska kyrkan är i många fall oerhört skört. Om man aldrig går i kyrkan eller deltar i annan kyrklig verksamhet är det inte konstigt om tankar på utträde dyker upp, särskilt när skattsedeln kommer och man upptäcker att man årligen betalar tre, fyra eller femtusen kronor i kyrkoavgift.<br> Minsta irritationsmoment kan leda till att tanken på utträde verkställs.
Kyrkans medlemsvård lämnar mycket att önska. I argumentationen för bibehållet medlemskap har rätten till kostnadsfri kyrklig begravning ofta haft en framträdande plats, i sig ett tecken på svårigheten att ge skäl för medlemmarna att fortsätta att betala avgiften.
Kyrkan måste hitta bra argument för tillhörigheten och äntligen på allvar ta itu med den angelägna  uppgiften medlemsvård.

När det just gäller rätten till kostnadsfri begravning har jag nyligen haft anledning till funderingar.
Efter pensioneringen har jag som familjepräst förrättat dop, vigslar och begravningar i tiotalet församlingar i Stockholms stift och några i Härnösands och Linköpings stift. Det har visat sig att de flesta av dessa församling­ar betalat förrättningsarvode medan andra låtit meddela att församlingsbor som vill anlita annan präst än församlingens egen (egna) själva får stå för arvodet. För officianten spelar det förstås ingen roll om arvodet kommer via församlingen, begravningsbyrån eller familjen men att njuggheten irriterar familjerna är förståeligt.

En kollega fick när han gick i pension en efterträdare som snabbt kom på kant med sina församlingsbor. Han blev den som under flera år tills dess efterträdaren avlägsnades från tjänsten skötte förrättningarna.  Han räddade i den uppkomna situationen församlingens och kyrkans anseende. Alla präster passar inte alla människor. I en- och fåprästpastorat borde rätten att välja präst på församlingens bekostnad vara självklar också av det skälet.

Vid det fåtal tillfällen jag sett medlemsvården i kyrkan diskuteras i media har familjepräst-
institutionen alltid framhållits som en stor tillgång för kyrkan.  Familjeprästen är för många det enda påtagliga bandet till kyrkan. Svenska kyrkan måste vårda sig om de relationer präster–kyrkomedlemmar som är långvariga och positiva.
Förhoppningsvis leder det här debattinlägget till att någon förståndig kyrkomötesledamot motionerar om att kyrkans policy bör vara att inga särskilda avgifter ska åläggas medlemmarna vid förrättningar. Kyrkan bör inte bli som kommunerna, de som kombinerar sitt skatteuttag med avgifter för nästan alla sina tjänster.

Ingvar Laxvik
Ljusterö
FLER NYHETER FRÅN KYRKANS TIDNING

Senaste nytt från TT

> fler nyheter från TT
KT-enkät om kyrkans ekonomi
Det stora gula hyreshuset är ett av tre som är till salu i Västra Vingåker och Österåkers kyrkliga samfällighet. Prästgården är redan såld. – Det gör vi för att minska våra framtida underhållskostnader, säger ekonomen Birgitta von Matérn och kyrkoherde So

Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Via RSS

Nyhetsdygnet

Topplistan

Läsarservice

 

 

Årets fortbildning pågår 9-13 maj och massor av spännande seminarier utlovas. Glöm inte att anmäla dig! ...