Kyrkovalet

Återinför indirekta val i Svenska kyrkan

Val. Synen på församling, kyrkans demokrati, kompetensfördelning och ekonomi innebär att skäl talar för att återinföra indirekta val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Tiden är nu inne för en översyn av Svenska kyrkans valsystem. Frågan om direkta eller indirekta val har livligt diskuterats. Årets kyrkomöte behandlar flera motioner om indirekta val. Många skäl talar för återinförande av indirekta val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige, bland annat:

Församlingssyn. Ofta proklameras att församlingen är den primära enheten i Svenska kyrkan. Verkligheten är dock delvis en annan och olika församlingsbegrepp redovisas i kyrkoordningen. Den lokala gudstjänstfirande församlingsgemenskapen bestående av människor, vilka genom dopet och tron har ett gemensamt ansvar, ett underifrånperspektiv, måste vara en utgångspunkt i en öppen gemenskap där evangelium är till för alla.

I Jesu ord i liknelsen om fåren och den gode herden bedömer fåren om det är Kristi röst eller en främmande röst de hör. Genom dopet och tron har varje kristen ansvar att bedöma alla läror, det vill säga om det är Kristi röst eller en främmande röst de hör. Kyrkans ställningstaganden ska inte ange folkflertalets eller en minoritets åsikt, utan underlätta evangelium och därmed Kyrkans uppdrag.

Detta återspeglar en lutherskt färgad uppfattning, där församlingarna är lärobestämmande genom ett indirekt valt kyrkomöte, en auktoritativ beslutande gemenskap. Församlingarnas ställning stärks. Då kyrkomötets ledamöter representerar församlingarna och har särskilda kunskaper om och erfarenheter av församlingslivet ökar förtroendet för och legitimiteten av kyrkomötets beslut. Motsvarande gäller för stiftsfullmäktige.

Kyrkans demokrati. Enligt en kvantitativ demokratiuppfattning styr majoriteten. I en kvalitativ demokratiuppfattning ingår folkstyre med självpåtagna begränsningar. Ämnet aktualiserar en klassisk och avgörande fråga om auktoritet i kyrkan. Ytterst handlar det om att den treenige Guden har initiativet och manifesterar sig, samt hur vi tar emot detta och erhåller erfarenheter. Kyrkans yttersta auktoritet ligger utanför varje enskild person, ämbete och beslutande församling. Den finns hos Gud och det icke förhandlingsbara evangeliet om Jesus Kristus, vilket är fundamentalt för hela kyrkan, oavsett demokrati eller hierarkiskt beslutsfattande, folkkyrka eller elitkyrka.

Förlåtelsens ord gäller även om kyrkomötet bestämmer något annat. Kyrkans demokrati har sina egna förutsättningar. Kyrkomötet får således inte besluta i strid mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Indirekt val till kyrkomötet är att föredra också mot denna bakgrund. Ett indirekt valsystem är inte mindre godtagbart från demokratisk synpunkt än ett direktvalsystem.

Kompetensfördelning. Pastorala perspektiv ska genomsyra allt arbete. Det är hela Svenska kyrkans uppdrag att för varje tid på nytt fördjupa förståelsen av gudomlig uppenbarelse, att evangelium ges förutsättningar att förkunnas och tillämpas. Detta liksom kyrkoordningens konstaterande att ”församlingen har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och Svenska kyrkan som trossamfund” leder till att kyrkans alla delar med sina inbördes relationer är pastorala. Det är orimligt att anse den nationella nivån med kyrkomötet vara en administrativ, icke-pastoral nivå, som beslutar om bland annat kyrkans tro, bekännelse och lära, kyrkans böcker och gudstjänster samt att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet. Härför bör i motsats till vad som framförts i debatten, kyrkomötet, liksom stiftsfullmäktige, väljas indirekt av kyrkans bas, församlingarna.

Ett indirekt valsystem, som är vanligt i många andra jämförbara folkkyrkor, innebär att Svenska kyrkans nationella nivå får ett tydligare beroendeförhållande till församlingar och stift. För övrigt är en indirekt beslutsstruktur vanlig i Folkrörelse-Sverige.

Koncentration på direktval till församlingar skulle sannolikt öka engagemang och intresse för församlingarnas uppgift med alltmer nödvändigt fokus på innehållet i kyrkans tro och liv.

Ekonomi. Valkostnader för Svenska kyrkan uppgår till cirka 160 miljoner kronor. Indirekt valsystem minskar kostnaderna.

Synen på församling, kyrkans demokrati, kompetensfördelning inom kyrkan samt ekonomi innebär att övervägande skäl talar för att återinföra indirekta val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige. En förhoppning är att årets kyrkomöte beslutar att låta utreda frågan om indirekta val.

Mer inom samma ämne
Kyrkovalet
Kyrkovalet
Kyrkovalet
Kyrkovalet
Kyrkovalet
Kyrkovalet