Avdramatisera kyrkans ledarskap

Varför ska Svenska kyrkan till varje pris behålla den här medeltida institutionen med en biskop som ”vigs” och sedan betraktas som något mer än en vanlig präst? Det är ju mot den bakgrunden det framstår som en personlig tragedi när en innehavare av ämbetet måste lämna sin tjänst i förtid.

I skolans värld tar man inte så högtidligt på ledarskapet. En vanlig lärare kan pröva på ett rektorsförordnande några år. Om han sedan upptäcker att ”det där var nog inget för mig” då går han bara tillbaka till sin lärartjänst och ingen uppfattar detta som ett personligt nederlag eller som tragiskt på något sätt.
Varför kan inte kyrkan anpassa sig till den moderna tiden och helt enkelt avdramatisera det här med ledarskapet? Varför ska kyrkan vara mer hierarkiskt uppbyggd än andra organisationer?

Gunnar Ståldal
Stockholm