Båda parter måste handskas ansvarsfullt med relationen

Olikheter och orättvisor riskerar alltid att leda till polarisering och konflikter. Det är avgörande för vår gemensamma säkerhet – och någon annan säkerhet finns ju inte – att vi i stället främjar dialoger och respekt för folk­rätten, att vi tillsammans värnar de mänskliga rättigheterna. Den oroande utvecklingen med eskalerande våld och skarpare motsättningar gör våra ansträngningar för fredlig samexistens både svårare och viktigare.

I trohet mot den Gud som skapat världen och allt den rymmer, vill Svenska kyrkan värna människors rätt till liv och fred oberoende av när eller av vilka detta hotas. Därför stöder vi Israels rätt att skydda och försvara sina medborgare. Därför kritiserar vi när folkrätten överträds och fördömer när våld utövas mot civila, var detta än äger rum.

Svenska kyrkan ser och hör från parter om den stora utsatthet som människor i Palestina och Israel lever i. En ockupation ökar bara en sådan utsatthet. Därför menar Svenska kyrkan att ockupationen måste upphöra – för allas säkerhets skull. Vi har under lång tid tydligt uttryckt att en gemensamt framförhandlad lösning är vägen att gå.

Ingenting blir sant bara för att det upprepas. Uttrycket ”Herren­ Sebaot” är givetvis inte bort­taget i kyrkohandboksförslaget från 2016. Upprepning är där­emot nödvändig i alla levande relationer. Därför är Guds vägar ett dokument att inte bara påminna om, utan också aktualisera. Den nära relationen mellan judendom och kristendom har inte skapats av någon av oss, den finns där. Det kommer an på båda parter att handskas med den på ett ansvarsfullt och livsbefrämjande sätt.

Cristina Grenholm
Kyrkosekreterare Svenska kyrkan