Västerås stift byter biskop i höst. Valet av ny biskop har i vanlig ordning följt sedvanlig omständlig procedur.
Västerås stift med landskapen Västmanland och Dalarna har 570 000 innevånare, varav cirka 415 000 är tillhöriga Svenska kyrkan. Vid biskopsvalet gavs möjlighet för 586 röstberättigade att deltaga i valet varav hälften tillhörande gruppen präster, diakoner och vissa andra knutna till den innersta stiftsverksamheten. I resterande hälft fanns elektorerna från de nomineringsgrupper, som vi känner igen från kyrkovalen vart fjärde år. Av 586 röstberättigade deltog dock endast 527.
Valproceduren startade i mitten av mars månad med nomineringsval i Borlänge. Den fortsatte en månad senare med en hearing i Västerås av de fem främsta kandidaterna från nomineringen. Biskopsvalet därpå i april slutade dock inte med att en ny biskop röstades fram, varför en finalröstning i maj med de två främsta från valet dessförinnan kom till. Båda valen i Västerås.
För mig är den här proceduren mycket märklig och jag måste ifrågasätta den – vilket gjorts tidigare i debatter i såväl pressen liksom i kyrkomötet och bland aktivt kyrkfolk. Biskopsval är ett val där den enskilda medlemmen i kyrkan, som inte är röstberättigad som elektor, tydligen inte ska bry sig.
Nu försvarar vissa anhängare av valproceduren att det går att via någon nomineringsgrupps elektorer ha möjlighet att rekommendera en kandidat. Hur många gör det och vad hjälper det? Fler valdeltagare genererar det inte. Är proceduren inte ett allvarligt dåligt exempel på att Svenska kyrkan inte kan anses som en ”folkkyrka”, som det så fint heter i kyrkans marknadsföring?
Biskopen är ledare och ansvarig för stiftets verksamhet tillsammans med präster, diakoner, övriga kyrkanställda och med stiftets alla övriga kyrkliga medlemmar. De senare här nämnda måste på något vis framöver ges utökad möjlighet att få bli delaktiga i ett biskopsval. Prästers, andra kyrkoanställdas samt några få övriga medlemmars övertag i biskopsval måste reduceras.
Vad kostar denna biskopsvalsprocedur med nomineringsval, hearing, två valtillfällen, administrativ personal, arvoden, resekostnader, sammanträdeskostnader samt biskopens installation med mera? Stiftet har budgeterat 700 tusen kronor för detta val. För mig en ansenlig kostnad med så få berörda.
Biskopsval måste förnyas och bli enklare till en mindre kostnad. Mitt förslag är att den som önskar bli biskop söker tjänsten hos stiftsstyrelsen i aktuellt stift som upprättar en noggrann meritförteckning över de sökande och nomineringsval kan slopas. Stiftsstyrelsen väljer ut tre av de mest meriterade, som inbjuds till hearing. Valet avslutas med endast en omgång där den sökande, som då får flest röster blir nye biskopen.
Vilka som ska få vara med och välja framtidens biskopar är en mycket viktig fråga, som noggrant måste utredas och diskuteras. Biskopsvalets organisation måste ånyo tas upp på kyrkomötets agenda med inriktning på främst hur den enkla kyrkomedlemmen skall få kunna göra sig hörd i processen.
Hans G Erikson
Västerås
LÄGG TILL NY KOMMENTAR