Dags för Svenska kyrkan att starta skolor

Svenska kyrkan mister konfirmander. Siffrorna är entydiga. 1970 konfirmerades 80 procent av alla 15-åringar. 2015 var motsvarande siffra 28 procent. I absoluta tal konfirmerades 80 820 år 1970 mot 28 694 år 2015.

Trots nedgångarna i antal konfirmander jobbar vi i församlingarna oförtröttligt vidare med våra 15-åringar. Tyresö församling erbjuder förstås konfirmation också för andra åldrar. En andra chans för både äldre gymnasieelever och vuxna är ett alternativ som samlar några få varje år. Så vi försöker verkligen.

Vi erbjuder konfirmanderna god pedagogik och läger som blir till fantastiska minnen. Vi får allt fler konfirmandassistenter och unga ledare som stannar kvar flera år som ideella medarbetare i församlingen efter sin egen konfirmation. Men ändå. Hur kan vi se till att en kristen identitet och gudstjänstfirande lever kvar bland nya generationer?

När nu antalet konfirmander sjunker borde vi tänka helt annorlunda. Jag tänker skola. Vi borde starta skolor!

Det finns gott om exempel på intensiv skolverksamhet i kyrkor världen över. Anglikanska kyrkan i England har gett spridning åt ett omfattande skolväsende. Vår systerkyrka i Jordanien och det heliga landet – Evangelical Lutheran Church in Jordan and the Holy Land, ELCJHL – är en mycket liten luthersk kyrka med en stor och inklusiv skolverksamhet. Både kristna och muslimska barn är välkomna. Det har förstås att göra med att antalet kristna barn sjunker och muslimska barn ökar i deras områden, men ändå.

Inget hindrar att vi satsar på skolor också i Sverige. En hel del församlingar har redan i dag förskoleverksamhet. Tyresö församling driver en förskola med mycket god pedagogisk kvalitet.

Men vi borde också kunna starta skolor från lågstadiet och uppåt. På så sätt behåller vi kontakten med barn och familjer genom många år. Gudstjänstfirande ingår i så fall som en naturlig del av skolvardagen. En kristen identitet förmedlas genom ett mycket mer omfattande pedagogiskt arbete än det konfirmandåret kan ge. Just det är viktigt! Att vi får mer tid på oss.

När våra ungdomar reser till den ekumeniska kommuniteten i Taizé till exempel, så möter de ungdomar från andra kyrkor i världen som har betydligt bättre kunskaper om Bibeln och kristen identitet än vad vi svenskar har. Det är en brist.

Det svenska välfärdssamhället byggs nu om från grunden. Staten kommer fortsatt att garantera välfärden med skattefinansiering. Men vi kommer att få se allt fler utförare, eller producenter om man så vill, av välfärdstjänster. Riksdagen ingick för en del år sedan i den så kallade Överenskommelsen om hur förhållandet mellan staten och civilsamhället kan regleras inom en rad olika områden.

Inom Svenska kyrkan har välfärdsfrågor blivit föremål för flera omfattande utredningar. En utredning är skriven av Kerstin Alberius och heter Att färdas väl – hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden, Svenska kyrkans utredningar 2013:3. Som bilaga till den utredningen ligger Kyrkokansliets dokument Svenska kyrkans roll och uppgift i den svenska välfärden – en plattform (utan årtal).

Alberius skrev mycket om äldreomsorg i sin utredning. Den frågan var i ropet för några år sedan men känns inte riktigt lika aktuell i dag. Kyrkokansliets dokument däremot anger en tydlig riktning och kan användas som utgångspunkt när vi ska diskutera möjligheten att starta skolor med Svenska kyrkan som huvudman.

Stockholms stadsmission bedriver sedan 150 år tillbaka skolverksamhet. På senare år har Stadsmissionens köpt upp inte mindre än sex gymnasieskolor i Mälardalen. Stadsmissionen passade på när en skolkoncern avvecklade sin verksamhet för några år sedan. Långsiktighet tillhör inte riskkapitalisters bästa gren, om man säger så. Stadsmissionen däremot satsar långsiktigt! Och det borde också Svenska kyrkan kunna göra.

I den enskilda församlingen är det svårt att starta skola, utöver förskola. Det kostar pengar och kräver både ekonomisk, administrativ och pedagogisk kompetens. Men Trossamfundet Svenska kyrkan skulle kunna. Och har de ekonomiska musklerna.

Om Svenska kyrkan äger den lokala skolan och den ingår i en större skolkoncern så garanteras ekonomin, och skolan får tillgång till administrativ och pedagogisk kompetens. Genom ett samverkansavtal med den lokala församlingen utses en skolstyrelse och tillsätts det resurser som garanterar en tydlig kristen identitet i varje enskild skola.

Med attraktiva skolor blir vi attraktiva församlingar. Glada barn och ungdomar i glada gudstjänster får vi på köpet.

Michael Öjermo
kyrkoherde i Tyresö