De ungas flykt största utmaningen

Andra förändringar var lättare att förutsäga. Som Svenska kyrkans utveckling det gångna decenniet. Den har varken varit dramatisk eller omvälvande. Möjligen mer positiv än många spådde.
Hur kommer då Svenska kyrkan att se ut om tio år?
Nästan en miljon färre medlemmar och rejält minskade intäkter från medlemsavgifterna varje år, spår Jonas Bromander, chef för analysenheten vid kyrkokansliet i Uppsala. Tillsammans med företaget Statisticon AB har man tagit fram en prognos på medlemsutvecklingen från 2009 till 2018. Utan svårighet kan linjerna dras ut ytterligare några år, tendensen blir densamma.

Fram till 2020 kommer Sven­ska kyrkan att tappa mer än 800 000 medlemmar Det innebär att andelen svenskar som är medlemmar hamnar på runt 60 procent, jämfört med 73 procent 2008.
Prognosen förtjänar att tas på allvar. Men den ska tas för vad den är. Det handlar om det yttre ramverket, främst de ekonomi ska förutsättningarna. Varken mer eller mindre. Antalet medlemmar säger ytterst lite om hur kyrkan kommer att förändras, vilken betydelse den har i samhället om tio år och hur relevant den upplevs.

Svenska kyrkan på alla nivåer gör klokt i att tänka framåt. Men samtalet får inte stanna på kanslier och i styrelser. Förvisso finns mycket klokskap både på nationell och regional nivå i Svenska kyrkan. Men framtidsfrågorna måste förankras bredare än så.
Just därför bör så många som möjligt av kyrkans medlemmar dras in i samtalet om framtiden. För prognoserna, visionerna och den eventuella oron för framtiden får genomslag redan här och nu. Få argument är så kraftfulla och svåra att motsäga som de som tar framtiden till intäkt. Oavsett om de har ”rätt” eller inte.

Några risker är särskilt överhängande.  Risken finns att Svenska kyrkan lyssnar mer efter tidens tecken än agerar efter sin egen övertygelse. Sven­ska kyrkan har alltid gjort bäst ifrån sig när hon inte sneglat på opinionssiffror utan agerat utifrån människors behov. Oavsett om det har gällt engagemanget för södra Afrika, gudstjänstförnyelse eller migrationsfrågor.

Den andra risken ligger i ambitionen att vara ”realistisk”. Det ligger i själva ordets natur att ingen vill bli beskylld för dess motsatts. Men vad som anses realistiskt formas ofta av självbilden. En svag självkänsla riskerar att leda till självuppfyllande profetior. Ribban läggs för lågt, helt i onödan. Svenska kyrkan må ha sina brister, men de allra flesta människor har en övervägande positiv erfarenhet. Kyrkans folk gör ett gott arbete.

Trots detta beror det största medlemstappet på utträdena. De för vilka kyrkan saknar relevans. Prognosen pekar på nästan 57 000 färre medlemmar per år enbart av den anledningen.
Att lämna är ett aktivt val. Något som ofta mognat fram under en längre eller kortare tid. Rimligen betyder det att kyrkan kan påverka siffrorna. En del utträden är ofrånkomliga, men knappast alla. Där ligger den stora utmaningen under kommande år. 

De som lämnar kyrkan är i första hand unga män. Utträdena tar fart på allvar i tjugoårsåldern. Sedan klättar de nästan spikrakt uppåt, för att kulminera vid 27. Sedan sjunker benägenheten att lämna kyrkan sakta men säkert med stigande ålder.
Vill Svenska kyrkan påverka är det åren före 20 som räknas. Liksom arbetet bland unga vuxna mellan 20 och 30.
Att kyrkans egna insatser gör skillnad visar inträdena. Om ålderskurvan över utträdena liknar en alptopp, med ett stup på ena sidan och med en lång utförs­löpa på andra sidan, påminner inträdena snarare om småländ­ska höglandet. En jämn och låg platå, med ett enda undantag. Vid 15 år skjuter inträdena upp likt den nyinvigda skyskrapan Burj Dubai. Då åttafaldigas inträdena för kvinnor och femfaldigas för män, jämfört med de flesta andra åldrar. Det är konfirmationen som gör skillnad. Verkligheten går att påverka.

Det viktiga är naturligtvis inte procenten i sig, om Svenska kyrkan har 58, 60 eller 63 procent av svenskarna som medlemmar år 2020. Utan hur Svenska kyrkan förändras under de kommande åren och vad hon slår vakt om.
Därför bör medlemmar, anställda och förtroendevalda på alla nivåer dras in i framtidsarbetet. Framtidens kyrka byggs nu. Av nyfikna och ambitiösa ungdomar, välutbildade 40-åringar och erfarna 60-plusare.
Det klokaste kyrkan kan göra är att lyssna på deras röster.

Dag Tuvelius