En rimlig lönespridning

Ett ansvar som också den som tjänar mindre har. Men framförallt är det vårt gemensamma ansvar, som medlemmar, anställda och förtroendevalda att fundera över vilka lönestrukturer som en kyrka bör ha.
Ett sätt att göra det är att prata om lönespridningen, till exempel genom att ta kvoten mellan den högsta och den lägsta lönen. Om den högsta lönen inom den svenska kyrkliga sfären är 80 000 och den lägsta 20 000 så är kvoten 4, om den högsta är 50 000 och den lägsta 20 000 så är kvoten 2,5. Ju högre den kvoten är desto större är skillnaden mellan den högsta och den lägsta lönen.

I statistik från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation för 2012 är den högsta redovisade lönen 66 000, snittlönen för biskopar över 54 år. De lägst redovisade lönerna är 17 700, 10:e percentillönen för ”arbetstagare med servicetekniska uppgifter” under 30 år, och 17 800, 10:e percentillönen för kontorsvaktmästare över 54 år. Kvoten mellan den högsta lönen och den lägsta i är 3,7. Det är en siffra som beskriver lönespridningen för anställda inom Svenska kyrkan.

Man inser lätt att en sådan kvot inte säger allt som finns att berätta om lönestrukturen. Men det är ett nyckeltal att börja prata om. Kyrkoherdar och kanslichefer kan till exempel undersöka vad kvoten är inom den egna organisationen.

Om man preciserar vad man vill att en sådan kvot ska vara blir det som ett lönetak relaterat till den lägsta lönen. Om lönerna för de mest betalade höjs, måste också lönerna för de lägst betalade höjas.
Frågan är nu: vad bör den kvoten i Svenska kyrkan vara? Jag håller med flera tidigare debattörer om att löneskillnaderna inom Svenska kyrkan kunde och borde vara mindre. Kan ett första steg vara att sträva efter att kvoten mellan den högsta och den lägsta lönen inte borde vara större än tre? Det tycker jag.

Sara Blom
Göteborg