Ge folket teologisk hjälp

Akademikerna hade redan talat färdigt om de frågor Ulla Karlsson tog upp. Medan stora delar av kyrkans gräsrötter saknar de redskap de behöver för att prata om teologi.

Ulla Karlsson, prästen som ville skapa debatt om synd och skuld, har sagt upp sig utan att invänta domkapitlets beslut. Anledningen, enligt ett uttalande i Dala-Demokraten, är att hon mötts av fördömanden och tystnad från sin arbetsgivare.
Hennes invändningar mot att Jesus skulle ha dött för att Gud krävde blodsoffer väckte starka aggressioner. Inte minst på nätet har vreden varit stor. Av naturliga skäl, eftersom de mest aktiva i kommentarsfälten alltid är de som tycker tvärt emot skribenten. Men att sitta i skottgluggen för en mängd hätska, personliga påhopp får den drabbade att känna sig utlämnad och utfrusen.

En känsla som måste ha blivit ännu mer påtaglig av att Ulla Karlsson även i en del av den mer reflekterade kritiken framställts som okunnig och avfällig. Intresset för att problematisera diskussionen och lösgöra den från personnivån har med något undantag varit svagt.
Det är förvånande hur ensam Ulla Karlsson lämnades i debatten, tycker tre teologer intervjuade i Kyrkans Tidning. Ja, det är förvånande. Visserligen uttrycker Ulla Karlsson sig onyanserat, vilket gör henne lättare att avfärda. Det är också oklart exakt vad hon avser – om hon
ifrågasätter hela försoningen eller enbart blodsoffret. Men mycket av det hon säger har andra uttryckt tidigare. Så varför denna ensamhet?

Anne-Louise Eriksson, chef för Svenska kyrkans forskningsenhet, tror att det beror på att Ulla Karlssons kritik redan är så känd. Etablerade debattörer har inte velat engagera sig i en debatt där alla dörrar för länge sen är insparkade.
Men just därför borde ju Forskningsenheten ha engagerat sig. För uppenbarligen är det så att de dörrar som redan är insparkade på akademisk nivå inte ens står på glänt lokalt på många ställen. Viktiga forskarsamtal når inte ut till folket. Detta är ett klassiskt problem för forskarvärlden i stort. Men allvarligt just när det gäller Svenska kyrkans forskningsenhet, eftersom poängen med att den finns är att den ska stimulera och stödja kyrkan i dess teologiska reflektion. Då är förmågan att kommunicera utåt avgörande.
Kyrkans teologiska ledning hade i exemplet Ulla Karlsson ett utmärkt tillfälle att kraftfullt gå in i debatten och sätta in den i ett sammanhang. Det hade gjort teologin en tjänst och minskat Ulla Karlssons utsatthet som slagpåse.

Debatten gällde hur vi ser på försoningen, om skapelsen behöver helas och vad Jesu död på korset betyder. Det är absolut grundläggande frågor som alla i kyrkan – inte bara präster – behöver kunna tala om på ett djupare plan än bara de formuleringar man lärde sig som konfirmand. Och då behövs inspel från teologisk forskning.
De filosofiska kaféer som ordnas runt om i Sverige med stor framgång är en intressant modell. Varför inte pröva teologiska kaféer med samma upplägg? Den akademiska världen möter folket och ger plats för det fria, prövande samtalet. Det vore teologin värd.

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.