Det är nu 20 år sedan vi startade den lilla bönegruppen i Allhelgonakyrkan som blev till de överfyllda Allhelgonmässorna och började formulera en dröm om att hela Katarina församling skulle bli ”en blandning mellan ett kloster, ett behandlingshem och en fri teatergrupp”. 

2012 introduceras en ny gudstjänst i församlingens stora kyrka Katarina. Vi startade Katarinamässan som var ett möte mellan Allhelgonamässan och traditionen, och det dröjde inte länge förrän det precis som i Allhelgona började sjuda av liv.

En rad olika verksamheter började växa fram såsom kafé och lunchrestaurang, dagliga andakter, Livsstegens tolvstegsgrupper för ”normalstörda”, föreläsningar, teater, yoga och mindfulness för att nämna några av initiativen från ideella krafter och människor i arbetsrehabilitering.

Så välsignades vi förra hösten med det vi hela tiden saknat – mötet med landets många nysvenskar. Genom samarbetet med vår granne Stockholms Moské och hundratals volontärer lyckades vi tillsammans öppna ett härbärge och ta emot en tredjedel av stadens alla transitflyktingar. Och nu ett år senare startar det långsiktiga integrationsarbetet ”Goda Grannar” med moskén för att ge stöd och sammanhang till nyanlända.

Det är gripande vad vardagsrytmen i Allhelgona har betytt för så många. Men att i detta läge försöka återskapa en identisk verksamhet, med den som nu till stor del finns i församlingens andra kyrka ett stenkast därifrån, är inte alls självklart. Och det vore enklare men oansvarigt av mig att ge efter för grupperingar som utan ledning och insyn från församlingen har tagit avstånd från det nya livet i Katarina.

Jag tror att Gud finns i uppbrottet och förändringen och aldrig kan vara knuten till en speciell plats eller kyrka. Jag är livrädd för andlighet som sluter sig och blir inåtvänd och gläder mig över alla från Allhelgonagemenskapen som nu är med och bygger vidare på, sprider och delar med sig av den anda och det förhållningssätt vi har skapat.

Jag är också djupt tacksam över allt det som nu håller på att ta form i Allhelgona efter renoveringen med undervisning och ungdomar i fokus, utbildningsdagar och med gudstjänsterna som verksamhetens nav. Allhelgonaverksamheten har alltid varit och kommer förhoppningsvis att fortsätta vara en öppen, välkomnande och livskraftig plats som ständigt vågar ta nya former.

Olle Carlsson

kyrkoherde i Katarina församling