68-kyrkan

Har Svenska kyrkan kunnat förbli en vänsterkyrka?

Det finns anledning att fråga sig vad det varit för slags teologi eller politik som faktiskt alltsedan den tidiga kyrkans första århundraden lett till att den ofta tystnat inför krig, förtryck, maktmissbruk och orättvisor, menar debattör Eskil Jonsson, ekonomie doktor.

Flera författare och debattörer har under senare tid både i Kyrkans Tidning och Dagens Nyheter drivit tesen att Svenska kyrkans politiska engagemang alltsedan 1960-talet har styrts av en vänsterpolitisk, kommunistisk eller marxistisk ideologi. Andra har istället hävdat att detta är ”absurt" och menat att det är evangeliet om Guds kärlek med fred, rättvisa och barmhärtighet som varit den främsta drivkraften.

I fokus för debatten har Johan Sundeens bok om ”68 –kyrkan” varit. Den har särskilt behandlat tiden fram till 1989, det vill säga när järnridån mellan Öst och Väst revs och den fria marknadens politik införs. Studien lyfter särskilt fram en kritik mot några Svenska kyrkans biskopars ställningstaganden som skulle ha präglats av vänsterpolitisk ideologi.

Under senare år har vi också i olika sammanhang kunnat ta del av kritik mot Svenska kyrkans internationella avdelning och dess engagemang för mänskliga rättigheter, klimat, miljö, ekonomisk rättvisa och jämlikhet, vilket då skulle visa att det handlar om inflytande från vänstern.

Jag får intrycket av kritiken att all politik utom vänstern har varit i enlighet med den rätta teologin för kyrkan. Men sanningen är väl snarare den att så väl kyrka som religion genom hela historien som regel har fått ge legitimitet åt den statliga makten och därför inte kunnat vara en profetisk kyrka i världen.

Jag menar att det finns anledning att fråga sig vad det varit för slags teologi eller politik som faktiskt alltsedan den tidiga kyrkans första århundraden lett till att den ofta tystnat inför krig, förtryck, maktmissbruk och orättvisor? 

Har Svenska kyrkan verkligen kunnat förbli den vänsterkyrka som den beskrivits trots att politiken blivit alltmer högerorienterad särskilt under senare decennier? Hela världspolitiken och särskilt ekonomin har ju åtminstone sedan 1980 talet utvecklats i en starkt nyliberal, företagsorienterad och nu senast alltmer präglats av det som kallas för högerpopulism.

Världsomfattande vetenskaplig forskning har också visat att förmögenhetsklyftorna mellan rika och fattiga ökat enormt även i Sverige. Det som framförallt bidraget till detta är den skattesänkningspolitik som tog sin början i USA under 80 talet, och som särskilt gynnat de rika. 

Om vi jämför med 60-70 talet känns det också som att många profetiska röster mot snabbt ökande sociala och ekonomiska orättvisor har tystnat. Den ekonomiska politiken, även i Sverige, har starkt påverkats av den globala ekonomins marknadskrafter, vilket hindrat politikerna från att ta vederbörlig hänsyn till sociala och ekologiska krav för att motverka klimathot och orättvisor.

Med detta vill jag ha sagt att en profetisk kyrka i världen måste låta evangeliet om Guds nåd och kärlek bli offentligt även utanför kyrkans väggar. Jesus undervisning om Guds rike, med fred, rättvisa och barmhärtighet, måste även prägla kyrkans budskap i den politiska debatten. Och det är mot denna bakgrund som också kyrkan själv med dess politik, ekonomi och maktstrukturer måste granskas och reformeras för att kunna vara ett trovärdigt tecken för Guds rike.

Mer inom samma ämne
68-kyrkan
68-kyrkan
68-kyrkan
68-kyrkan
68-kyrkan
68-kyrkan