Hjälp de förtroendevalda

Mer Jesus. Engagerade förtroendevalda bör brinna för Jesus och inte främst för församlingens byggnader.

Tack alla ni som har responderat på artikeln om den fridlysta förtroendevalde. Framför allt gläder jag mig över alla förtroendevalda som hört av sig. Det värmer att se den mogna ton som denna debatt har. Men trots att många engagerar sig för att göra Kristus känd så verkar det dock samtidigt som om många har svårt att förstå sin roll i en församling eller vad det innebär att arbeta med de grundläggande uppgifterna. Svenska kyrkan måste få redskap för att kunna hantera detta. Låt mig ge två exempel.

Vi börjar i inledningen till andra avdelningen i kyrkoordningen. Där står:  
”Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.”

Detta innebär att byggnader, budget och bokslut är enbart ett stöd för att församlingens grundläggande uppgifter ska kunna drivas. Men om man läser protokollen i en svensk församling så rör en övertygande del av de protokollförda besluten just ekonomiska frågor. Det talas i termer om ”kostnader” när man talar om verksamheten (ringer ordet personalkostnader bekant?) samtidigt som man ”investerar” i byggnader.

Det verkar viktigare med bergvärme till en kyrka som det kommer tio besökare till en gång i månaden än att tala om hur man får fler att vilja möta Jesus i denna kyrka. Det verkar viktigare att följa upphandlingsreglerna i stället för att engagera församlingsborna som gratis kan vara med när församlingshemmet skall målas om och som på så sätt får en ingångsmöjlighet till kyrkans gemenskap.

Därför önskar jag ett system där man ur protokollen kan avläsa hur mycket energi ett kyrkoråd avsätter för de grundläggande uppgifterna. För min del bör dessa ämnen uppta 80 procent av ett kyrkoråds uppmärksamhet, men det kan diskuteras.

Om det understiger en viss nivå bör stiftstyrelsen ha en möjlighet att vitesförelägga de församlingar där det brister fram till den punkt då berört kyrkoråd kan uppvisa att man åter driver de grundläggande uppgifterna och ser budget, byggnader och bokslut som ett stöd i församlingens arbete, inte som dess huvudsakliga arbetsuppgift. Med detta går vi över till nästa fråga: Hur vi ska förstå våra olika roller i en församling.

Och här måste jag erkänna; det är inte lätt att vara förtroendevald då kyrkoordningen är luddig på en del punkter. Det skulle vara bra om kyrkoordningen var mer explicit i sina förklaringar. Bland annat anger den i alltför oklara ordalag vad en förtroendevald inte ska göra.

Det står att kyrkoherden har ansvar för tillsyn av organisationen. Detta innebär att alla ledningsfrågor, arbetsdelningsfrågor och personalärenden ligger på kyrkoherdens bord. En klok kyrkoherde är naturligtvis mån om att informera kyrkorådet hur denne agerar och tänker, och ett lika klokt kyrkoråd nöjer sig med att föra samtalet om församlingens arbete enbart i plenum. Om en kyrkoherde inte sköter denna del rätt så kan denne bli anmäld till domkapitlet och bli föremål för ett tillsynsärende.

Men om en förtroendevald gör fel inom detta område så händer inget. När en förtroendevald på eget initiativ kallar enskilda anställda till personalsamtal, vilket faktiskt händer, så är detta ett brott mot kyrkoordningens 5 kapitel 1§ andra stycket, nej jag fabulerar inte, jag har upplevt det själv.

Därför önskar jag att befogenheter ges åt stiftsstyrelserna att inom sina stift kunna suspendera enskilda förtroendevalda för resten av mandatperioden om de på ett gravt oaktsamt sätt inte följer kyrkoordningen. Till detta behövs naturligtvis återkommande god utbildning för alla i en församling i kyrkoordningskunskap.

Vi behöver engagerade förtroendevalda som brinner för Jesus, inte för församlingens byggnader. Framför allt behöver vi anställda förtroendevalda som livligt samtalar med hela församlingen om den grundläggande verksamheten och inte överger arbetslagen på ekonomins altare.

Anders Sterzel
präst, Skara stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.