Insinuationer dödar debatten

Peter Englund argumenterar genom att jämföra  omskärelse och det kristna dopet.  Så långt allt väl. Jag tycker att Englunds argument håller och blev glad när jag läste dem, ända till jag kom fram till näst sista stycket. Helena Edlund tycks ha påstått att detta (att tillåta omskärelse) automatiskt medför att vi måste acceptera månggifte, äktenskap med barn och dödsstraff för homosexuella.

Nu vet jag inte om Helena Edlund faktiskt skrev så, eller om det snarare var ett uttryck för den oro hon känner  inför de här frågorna. Hon ville veta hur vi skulle förhålla oss till detta helt enkelt.  
Det jag vänder mig emot är att Peter Englund insinuerar att Helena  Edlund är antingen islamofob eller antisemit genom att hon tar upp den här oron. Tänk var otroligt mycket mer konstruktiv debatten hade blivit om Peter Englund ägnade tid att ge Edlund (och oss andra) sina argument för att hon (eller v) inte ska behöva oroa oss för detta.  Att faktiskt säga att om man ställer den typen av frågor så är man ute i något slags fientligt träsk av främlingshat, uppmuntrar ju ingen precis att våga fråga och ifrågasätta!

Alltså, vi måste försöka våga både ställa frågor och bevara dem. Får vi klart för oss, som i den här insändaren, att det är fult och farligt att fråga vissa frågor, då blir det ju aldrig en öppen, trygg debatt, där vi kan ta och ge argument och förhoppningsvis utvecklas.
Om det nu är så att Helena Edlund faktiskt är antisemit eller islamofob, ja då behöver hon ju höra vettiga argument, inte bara bli avspisad! Ärligt talat, jag förstår inte vad man vinner på det.
Självklart har Peter Englund rätt att uttrycka sin oro, att det kan bli islamofobi eller antisemitism av den här typen av åsikter, och naturligtvis hade några ord om faran av detta kunnat vara på sin plats, men faktum kvarstår: Helena Edlund fick inte svar på de tre frågorna, hur vi ska förhålla oss till månggifte, dödsstraff och äktenskap med barn.  
Fram med alla frågor, fram med all oro, fram med sakliga och korrekta argument, kan vi inte sluta med att kalla varandra ”politiskt korrekt” och/eller hänvisa till högerextrema partier så fort en sådan här fråga kommer på tal?

På uppslaget efter debattsidan är det en längre artikel om hur tandlösa myndigheterna är i sitt jobb när de möter så kallat hedersvåld och liknande problem – det måste vi också våga fråga och prata om! Jag möter många funderingar av den här typen i mitt jobb och skulle inte komma nånstans om jag mer eller mindre öppet antyder att de är rasister eller islamofober eller anitsemiter så fort de vill veta vad kyrkan tycker.