Per Starkes svar på min debattartikel i Kyrkans Tidning nummer 4/17 visar tydligt att stiftet inte har lärt sig någonting av allt ståhej kring bergtäktsärendet. Istället för att enkelt och tydligt besvara min fråga – anser stiftet att frågan om en bergtäkt är prövad? – framförs samma intetsägande svada som vi har hört så många gånger förut. Stiftets oförmåga att förstå och erkänna de misstag som har begåtts blir ännu en gång tydlig.

Som vanligt svär man sig fri från skuld. Det är, för att använda ett av Starkes gamla favorituttryck, inte Stiftet som äger frågan. Detta mantra har Starke framfört så många gånger att det numera har blivit ett talesätt bland Lindomeborna. Häromdagen hörde jag om hur en bekant, som befinner sig i konflikt med en granne angående utbyggnaden av sitt hus på tomten, hade sagt ”det är inte jag som äger frågan”.

Men faktum är att, såsom min bekant är ansvarig för vad han gör på sin tomt, så är det Stiftet som har ansvar för sin fastighet. Det var stiftet som sade ja till Svevia, det var Stiftet som ville ha bergtäkten. Att inte stå upp för det är helt enkelt löjligt.

Avslutningsvis hoppas jag att det finns några kloka ledamöter i Stiftsfullmäktige som ser till att det nu görs en ordentlig genomlysning av hur Stiftets tjänstemän har hanterat frågan om bergtäkten. Låt revisorerna granska ärendet. Undertecknad står till förfogande för dem som önskar ta del av den samlade mejlväxlingen mellan boende i Lindome och Stiftet under perioden maj 2014 till december 2016.

Mejlen åskådliggör tydligt stiftstjänstemännens arrogans och maktfullkomlighet gentemot vanligt folk som försöker att göra sina röster hörda.

Starkes svar (eller brist på svar) på min artikel visar att Stiftets förmätenhet inte heller tycks ha avtagit sedan Svevia drog sig ur processen. Stiftsdirektorn verkar nöjd, men vi i som bor i Lindome hålls i fortsatt i ovisshet om de framtida planerna för Lyckan.

Mikael Johansson
FD i grekiska, Göteborgs universitet