Jungfrufödelsen och Jackelén

Biskop Antje Jackeléns svar i ÄB-utfrågningen förra veckan, om hon anser att Jesus är Guds son, kräver ett teologiskt förtydligande anser Martin Lembke, doktor i religionsfilosofi.

Att arianerna trängdes tillbaka under senare delen av 300-talet hade sina sociala och politiska orsaker, men naturligtvis även sina teologiska. Liksom övriga kristna på den tiden (och till skillnad från Jehovas vittnen idag) ansåg de att den historiske Jesus från Nasaret rätteligen kan tillbes. Till skillnad från sina niceo-konstantinopolitanska meningsmotståndare (och i likhet med Jehovas vittnen idag) ansåg de samtidigt att Jesus visserligen är ”gudomlig” men dock inte på samma nivå som Gud.

Det religiöst problematiska i denna situation, alltså detta att i praktiken tillbe någon som man i teorin inte anser vara Gud, var biskop Athanasios och de andra homoousianerna (”av samma väsen”-förespråkarna) inte sena att påtala: ”Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.” Arianerna tycks ha famlat efter motargument.

Efter att ha lyssnat på utfrågningen i Gottsunda kyrka av ärkebiskopskandidat Antje Jackelén kommer jag återigen att tänka på detta antika drama. ”Tar man jungfrufödelsen som en biologisk fråga så har man faktiskt missat hela poängen”, svarade Lundabiskopen när hon blev ombedd att förklara i vilken mening hon anser att Jesus är Guds son. Vad jungfrufödelsen egentligen handlar om, fortsatte hon, är att evangelisten Lukas med hjälp av ”mytologiskt språk”, som användes på ett liknande sätt även i andra antika sammanhang, ville framhäva det unika med Jesu födelse.

Om Maria hade sex innan hon blev gravid är således, om jag tolkar Jackelén korrekt, teologiskt irrelevant. Jag kommer att tänka på de antika kristologiska stridigheterna eftersom jag tar för givet att Jackelén och Svenska kyrkans övriga biskopar och ärkebiskopskandidater helhjärtat stämmer in i vittnesbördet från 300-talets kristna: Det är tillbörligt och rätt att säga, exempelvis, ”jag tillber dig, Jesus, jag prisar och ärar dig”. Den konciliesanktionerade motiveringen till denna fornkyrkliga praxis kom att preciseras successivt under senantiken. Den centrala idén torde vara bekant: Jesus kan rätteligen tillbes eftersom han är personligt identisk med Sonen i den heliga Treenigheten.

Gentemot i synnerhet ”nestorianerna” framhölls just detta att Jesus och Sonen, Guds eviga Logos, är en och samma individ, ett och samma subjekt. Därför är Jesus, enligt detta synsätt, trots att han är sann människa i kraft av sin mänskliga natur, inte en mänsklig person. Han är en gudomlig person: den andra gudomspersonen. Det är hans unika, eviga identitet.

Antag nu, i linje med denna senantika kristologi, att Maria, theótokos, blev havande med den andra gudomspersonen. Till skillnad från all annan mänsklig avkomma var barnet i hennes mage inte en mänsklig person. Vore det då att ”missa hela poängen” om man drar slutsatsen att Maria inte heller blev havande på samma sätt som alla andra kvinnor? Att hon faktiskt blev gravid på ett unikt sätt genom den helige Ande, trots att hon aldrig haft sex? Jag har naturligtvis svårt att tro att det var detta som Jackelén, som är en skarp tänkare, ville säga med sitt uttalande.

Kanske ville hon bara påpeka att Marias eventuellt biologiska jungfrulighet inte låter sig utläsas ur evangelierna? Jag misstänker dock att hon inte bara avsåg att ge en exegetisk kommentar utan att hon också tog tillfället i akt att göra en teologisk markering. Men vilken, i sådana fall? Att Jesus är värd tillbedjan trots att han inte är Gud? Bort det, att Jackelén skulle vara arian! Att Jesus är en mänsklig person, avlad på naturligt vis, i vilken Gud har tagit sin boning? Tveksamt, ty varför är han då värd tillbedjan? Att Jesus inte är värd tillbedjan, när allt kommer omkring? Jag famlar som synes efter trovärdiga gissningar. Det vore angeläget, enligt min mening, att helt enkelt få ett teologiskt förtydligande.

Martin Lembke
Doktor i religionsfilosofi, Lunds Universitet

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Margareta P å Österlen
Ett av de äldsta skriftliga vittnesbörd vi har angående vår tro är ett brev skrivet av Irenaeus, född i Smyrna, biskop i Lyon - ett brev som återfanns i avskrift från 1300-talet i Jerevan 1904, men vars existens omnämnts på 300-talet: "Bevis för den apostoliska förkunnelsen". Irenaeus var en "3-generations-troende" - en som träffat och kände Polykarpos som var lärjunge till Jesu Kristi lärjunge Johannes. Just diskussionen kring Jesu Kristi födelse som människa och att han avlats direkt av Gud Fader i jungfrun Maria genom Helig Ande anser Irenaeus viktigt ur den symboliska aspekten att Jesus Kristus får framträda som en ny Adam - ur jungfrun Maria, liksom den förste Adam skapades innan regnet fallit på den av Gud Fader nyskapade, orörda och jungfruliga jorden - och vars lydnad inför Gud Fader kunde besegra den död som kommit in i världen med den förste Adams och den första Evas olydnad mot Gud Fader. Jesus Kristus själv säger att vi skall be till Gud Fader, i hans namn: Jesus som ju är den utlovade Kristus. Precis som profeterna lovat har de som tror i sanning fått ett nytt namn: i den grekiska formen: Jesus, som ju betyder Gud är frälsning! Irenaeus är stark läsning för mig! MPåÖ
Jörgen U Bengtsson
Jag vill tacka Martin Lembke för en synnerligen läsvärd artikel. Den bekräftade för min del att jag inte är arian även om glosan slängts efter mig vid ett och annat tillfälle. Det gör ju inte nödvändigtvis situationen mindre komplicerad, men det är å andra sidan en annan historia. Någon har valt att uppfatta artikeln och vidhängande samtal som en begreppsmässig exercis, men jag anser att man med fördel kan se artikeln som en uppmaning till eftertanke och ärlighet. De oklara och svävande ordalagen kan mycket väl dölja en grundläggande enighet men likaväl motsatsen. I längden är trosgemenskapen Svenska kyrkan mer betjänt av ett öppet, rakt och ärligt samtal kring de här frågorna än att bli kvar i dimridåerna. Det är faktiskt viktigare än vem som blir ärkebiskop. Det samtalet om det blir av kommer att rita om kartan. Tidigare motståndare kommer att upptäcka att de hade mer gemensamt än de tidigare kunnat tänka sig, medan andra, lättade, kommer att lyfta på hatten och tacka för sig.
GE
Jörgen U Bengtsson, du förespråkar klarspråk men skriver själv otydligt och ofullständigt. Vilka meningsmotståndare kommer att finna en ny gemenskap och vilka är det som kommer att lämna Svenska kyrkan?
Kent Wisti
Här är mina tankar i frågan- WISTIS TANKAR KRING EN OVÄRDIG DEBATT. | WISTI http://wistikent.wordpress.com/2013/10/12/wistis-tankar-kring-en-ovardig-debatt/
medlem
@Kent Wisti. Varför är det ovärdigt att begära att en tilltänkt ärkebiskop instämmer i kyrkans tro? Mumbo-jumbo är ädremot ovärdigt vår kyrkas Herre!
Mats J. Brandt
Varför förväxlar Dr. Lembke Sonens eviga födelse av Fadern och jordiska födelse av Maria med varandra?
Anders
I en av sina allra bästa sketcher gör Hasse Alfredsson reklam för pastor Janson som även han kandidera i ett kyrkoval: ”Rösta på pastor Jansson. Han är en värdig representant för den svenska statskyrkan, han har inga bestämda åsikter on någonting” Då var det avsett som ett skämt förstås, men idag skulle ju det inte fungera längre när nu pastor Jansson faktiskt blivit ÄB. Verkligheten överträffar ibland dikten.
Inger Thörnqvist, teol dr
Tack medlem men du borde inte längre förbli medlem.
Tom Nässbjer
Det efterlyste svaret på de teologiska frågor doktor Lembke emotses med intresse av den fåkunnige lekmannen. Dock, valet av orden "Om Maria hade sex…" och " … trots att hon aldrig haft ses." finner jag inte bara stillöst, med abstrakt platta associationer i förlängningen ("to have sex") utan fastmer en oförsynthet mot den välsignade början, det kvalitativa språng som avses, som alls icke kan havas (= to have or to be:) Haver "helig Ande" överhuvudtaget något? Här krävs en antydande rörelse och inte kapitulation för en gängse olycklig anglicism. Bort det. Men tack för den teologiska diskussion. Tom Nässbjer