Opinion&Debatt
Debatt
Kan man numera tala om arvsynden?
”En kritisk granskning av läran om arvsynden” förordar Eva-Lotta
Grantén i Kyrkans Tidningnummer 3/10, ett intressant projekt, där hon i
artikeln skisserar några av förutsättningarna. De behöver i sin tur
granskas i enlighet med satsen, att ”ett litet fel i början är ett
stort i slutet”.
Arvsyndsläran bygger ingalunda på en antik världsbild, som nu är föråldrad. Den var säkert hela tiden ”för grekerna en dårskap”, liksom den är för många i våra dagar. Den har utformats på många olika sätt. Luther har en helt annan tolkning än medeltidens teologer. Augustinus har fått stå som talesman, därför att han hade en särskild anledning att tänka igenom den i polemik mot Pelagius. Men till sitt ursprung bygger denna lära på det som sägs i det tredje kapitlet i första Mosebok. Där möter varken ordet ”synd” eller ordet ”fall”. Men i stället ges under bildens form en psykologiskt lysande beskrivning av hur frestelsen möter människan och hur synden uppstår. Att det sedan tillämpas på människosläktet i dess helhet beror på det som aposteln Paulus säger i Rom. Kap. 5.
När Eva-Lotta Grantén beskriver arvsynden som människans ”form” och därmed menar den yttre formen, som människan är stöpt i, är det helt obegripligt. Det fanns faktiskt en känd teolog, som beskrev arvsynden som människans form efter fallet. Men då menade han givetvis inte den yttre formen utan den inre formen, den som gör ett ting till vad det är, med ett annat ord människans substans eller väsen. Det var Mattias Flacius, en framstående lärjunge till Luther. Men hans åsikt om arvsynden blev med skärpa avvisad av lutheranerna som ett kätteri. Människan var skapad god. Synden var inte människans substans. Den var något som kommit in efteråt som en förborgad skada, lika förborgad som människans innersta i övrigt.
Det miljonprojekt om luthersk teologi, som Eva-Lotta Grantén deltar i, kanske inte har hunnit så långt ännu, att Luthers kommentar till 1. Mos. kommit på agendan. Det är en magnifik text utan motstycke. Men man kommer mycket långt redan med Melanchthons geniala sammanfattning i Augsburgska bekännelsens artikel två, som citeras i Davis Terméns bidrag på samma uppslag i Kyrkans Tidning, nummer 3/10: ”Alla människor föds utan fruktan för Gud, utan förtröstan på Gud och med begärelse ...”.
Bengt Hägglund
professor emeritus, Lund
När Eva-Lotta Grantén beskriver arvsynden som människans ”form” och därmed menar den yttre formen, som människan är stöpt i, är det helt obegripligt. Det fanns faktiskt en känd teolog, som beskrev arvsynden som människans form efter fallet. Men då menade han givetvis inte den yttre formen utan den inre formen, den som gör ett ting till vad det är, med ett annat ord människans substans eller väsen. Det var Mattias Flacius, en framstående lärjunge till Luther. Men hans åsikt om arvsynden blev med skärpa avvisad av lutheranerna som ett kätteri. Människan var skapad god. Synden var inte människans substans. Den var något som kommit in efteråt som en förborgad skada, lika förborgad som människans innersta i övrigt.
Det miljonprojekt om luthersk teologi, som Eva-Lotta Grantén deltar i, kanske inte har hunnit så långt ännu, att Luthers kommentar till 1. Mos. kommit på agendan. Det är en magnifik text utan motstycke. Men man kommer mycket långt redan med Melanchthons geniala sammanfattning i Augsburgska bekännelsens artikel två, som citeras i Davis Terméns bidrag på samma uppslag i Kyrkans Tidning, nummer 3/10: ”Alla människor föds utan fruktan för Gud, utan förtröstan på Gud och med begärelse ...”.
Bengt Hägglund
professor emeritus, Lund
FLER NYHETER FRÅN KYRKANS TIDNING

Flimmer får premiär på svenska biografer i september.

Det är femton minusgrader i Uppsala. Sarojini Nadar säger att hon aldrig frusit så intensivt som i morse. Men när hon talar om feminstisk teologi känns värmen ända till de bakre raderna i salen.
TEOLOGIFESTIVALEN Antje Jackelén, biskop i Lund och en av de fem i Tro-och vetandeströmmens panel, konstaterade att panelen var tämligen överens om att det kan finnas flera rimliga förståelser av samma verklighet.
- Men vi är oense om vad som är det bästa sättet att finna förståelse, sa hon. (4 februari kl 13:12, 2 kommentarer)

Christina Virdung kom till festivalen i fin, röd mössa. Hon såg fram emot miljödiskussionerna.
KT-enkät om kyrkans ekonomi

Det stora gula hyreshuset är ett av tre som är till salu i Västra Vingåker och Österåkers kyrkliga samfällighet. Prästgården är redan såld. – Det gör vi för att minska våra framtida underhållskostnader, säger ekonomen Birgitta von Matérn och kyrkoherde So
Senaste nytt från TT
> fler nyheter från TT- 7 februari kl 3:55 > Inrikes
- 7 februari kl 3:55 > Utrikes
- 7 februari kl 3:00 > Utrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes
- 7 februari kl 3:00 > Inrikes


S:t Ceciliapristagare
Opinion & debatt
Senaste Krönikor
Håll dig uppdaterad
Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
På Twitter
Via RSS
Via RSS
Nyhetsdygnet
- 6 februari kl 15:01 > Inrikes
- 6 februari kl 11:38 > Inrikes
- 6 februari kl 10:33 > Inrikes
- 6 februari kl 10:17 > Inrikes
- 4 februari kl 13:12 > Inrikes
Topplistan
- 31 januari kl 11:02 >
- 2 februari kl 11:52 > Inrikes
- 2 februari kl 10:16 >
- 1 februari kl 16:04 >
- 2 februari kl 16:22 > Inrikes


Skriv ut



