• Kött- och mjölkproduktionen i världen bidrar starkt till klimathotet. foto: iStockphoto

Ko- och kalvprojektet väcker mängder av frågor

Varför låter Svenska kyrkan ett biståndsprojekt gå till ett livsmedel som våra egna myndigheter vill att vi äter mindre av för vår hälsa? Frågan ställs med anledning av den kommande fastekampanjen.

Svenska kyrkans internationella arbete lyfter i fastekampanjen 2017 fram ko- och kalvprojekt i Tanzania (P89) som drivs i samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. Det finns flera vinster för de familjer som ingår i projektet. Samtidigt väcker ko- och kalvprojektet frågor.

Målsättningen med fastekampanjen är att ”arbeta för hållbar försörjning och för alla människors rätt till mat” (informationsmaterial, fastekampanjen 2017). Frågan är om kor och mjölk är det mest effektiva sättet att bekämpa hungern? Verkningsgraden blir högre om vi odlar spannmål och grödor som människan kan äta direkt istället för att gå omvägen via kor och mjölk.

Även spannmål och grödor går att sälja och hanteringen är enklare att genomföra. Mjölk och mejeriprodukter är inte heller de mest hälsosamma livsmedel vi kan framställa. Livsmedelsverket råder till minskad konsumtion av obehandlade mjölkprodukter på grund av deras höga halt av mättat fett, kolesterol och transfett. Rådet är att de byts till lätta mejeriprodukter och vegetabiliska alternativ. Det finns gott om protein- och kalciumkällor från växtriket. Nötter, bönor, linser och kikärter är alla fulla med protein och det finns gott om vegetabiliska kalciumkällor. Varför låter Svenska kyrkan ett biståndsprojekt gå till ett livsmedel som våra egna myndigheter vill att vi äter mindre av för vår hälsa? 

Vi känner inte till de förutsättningar som gäller i Tanzania, men vill ändå fråga om det skulle vara möjligt att istället för att samla in pengar till att köpa kor samla in pengar för att köpa odlingsbar mark, säkrade tillgång till vatten och utbildning för både barn och vuxna?

Svenska kyrkans internationella arbete står för kunskap, kontinuitet och engagemang som vi är glada över. Det är därför viktigt att vi för öppna samtal och låter frågor diskuteras.

Det finns många olika slags utvecklingsprojekt som ger människor i fattigdom möjlighet att ta viktiga steg ut ur sin utsatthet, som ger värdighet och hopp. Det är viktigt att ko- och kalvprojektet inte enbart har bäring på lokala resultat utan även att projektet som sådant samtidigt ger del av svaret på de större frågorna.

Kött- och mjölkproduktionen i världen bidrar starkt till klimathotet. Matproduktion, transporter, resor, konsumtionsmönster och energisystem behöver därför förändras. Biståndsprojekt har utöver den direkta hjälpen ett symbolvärde som bör reflektera givarens värderingar och strävanden. Om Svenska kyrkan hade ett energiprojekt i området, hade man då valt att bygga ett kolkraftverk eller anläggningar för vind- och solkraft?

Vi önskar att Svenska kyrkans internationella arbete driver och samarbetar kring projekt som står för hållbar utveckling. Gärna med betoning på social hållbarhet, det som är vår styrka i utveckling av demokrati och delaktighet, vilket ger människor egen makt att driva sin utveckling med varaktighet.

Det är betydelsefullt att Svenska kyrkan både på hemmaplan och ute i världen satsar på verksamhet som bygger upp, i stort och smått. Det finns bättre alternativ och det behöver inte vara en motsättning mellan att utrota fattigdomen och att sträva efter bättre klimat. Det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av klimatförändringar. Ska vi då förvärra det genom att stödja en av de saker som bidrar mest till klimathotet - nämligen uppfödningen av kor?

Den 2 februari 2017 beslutade regeringen om förslag till Sveriges första klimatlag. Reformen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Att förverkliga konkreta mål kräver inte enbart att myndigheter fattar beslut utan även att företag, organisationer och enskilda personer tar ansvar. Svenska kyrkans organisationer, församlingar och enskilda kristna kan i detta viktiga arbete göra betydande insatser.

I en fastekampanj, som förhoppningsvis når ut brett, behöver vi samtidigt peka på att det är förändring av vår livsstil som kan göra stor skillnad. Det är angeläget att vi tydliggör att rika och resursstarka världsmedborgare behöver genomföra genomgripande förändringar av livsstil och konsumtionsmönster.

Hur kommunicerar vi att samtidigt som vi samlar in pengar till utvecklingsprojekt i fattiga länder behöver vi i Sverige minska vår överkonsumtion? Det handlar bland annat om att äta mindre kött och mejeriprodukter, gå, cykla eller resa kollektivt istället för att resa med bil, välja tåg framför flyg. Enkla förändringar som vi alla kan bidra till och som i grunden gör oss gott. Vem vill inte äta mat som smakar bättre och som håller oss friska, som är bra för planeten och som bidrar till en rättvisare värld?

Pär Friberg
präst, Farsta

Linda Knutsson
präst, Göteborg

Tomas Rydsmo
rektor, Hopperud

David Stenholtz
läkare, Stockholm

  • 5 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Nils Ronquist

    Bli vid era läster! Nötkreatur är viktiga för ett jordbruk. Jorden behöver gödsel (växtnäring). Det går inte att odla samma gröda år ut och år in på samma jord, vi behöver växelbruk. Gräsvallen är viktig! Djur på bete är inte populärt hos trädkramare. Koldioxiden är viktig för växtligheten, men det blir nästa steg att undervisa i.

  • Katarina Sandström Blyme

    Tack för att ni ställer de frågor som väckts också hos mig.

    Ser fram mot svar från projektets ansvariga.

  • Eva Wikström

    Jag är ombud för Svenska kyrkans internationella arbete i min församling och tillsammans med de andra ombuden i vårt pastorat har vi med stor framgång samlat in pengar till ko- och kalvprojektet i flera år. Aldrig har vi upplevt en liknande respons från våra församlingsbor som just för detta projekt! Det är enkelt att förstå och det fungerar som det ska. Människorna som får ta del av det höjer sin levnadsstandard på ett avgörande sätt! Dessutom ger det positiva bieffekter, andra näringar växer upp, nya grödor odlas med hjälp av gödsel från korna. Det är förmätet att sitta här i Sverige och gnälla över kornas inverkan på klimatet! Det är inte deras djur som bär skulden för den globala uppvärmningen och vi tänker fortsätta stödja dem!

  • Inge Gerremo

    Jag kan bara hålla med Nils Ronqvist och Ewa Wikström. Jag vet inte var artikelns överdrivna farhågor kommer ifrån, knappast från erfarenheter med att arbeta med hållbara lantbrukssystem i Afrika. Därmed inte sagt att inte hållbarhetsfrågorna ständigt kräver utveckling och ifrågasättanden. Efter mer än 40 år med afrikanskt lantbruk har jag sällan fått arbeta med så framgångsrika insatser som de vi hållit på med i Östafrika med markvård som utgångspunkt för att terrassera olika sluttningar, det ledde till plantering av fodergräs och möjlighet till sk zerograzing, vilket i sin tur möjliggjorde att den kvinnliga bonden, för så är det ju ofta, kunde hålla en ko på sin lilla shamba. Ett lyft för en balanserad markanvändning, liksom för familjens kostvanor och ibland också ekonomin med möjlighet till kontantinkomster. Väl genomfört, för där finns naturligtvis en hake, kan detta bli verkligt positiva insatser. Det kräver samtidigt rådgivning och annan uppföljning. Ett av de bästa initiativ Svenska kyrkan tagit fram, är min bedömning. Spara oron till diverse storskaliga satsningar på monokulturer och med alltför mycket externa resurser inblandade.

  • Nils Ronquist

    Tack Eva och Inger för era inlägg! Nu till mitt nästa steg. Koldioxid är en i detta sammanhang tung gas och gasen finns i mängden ungefär 0,04 %. Övervägande gasen i vår omgivning är syre och kväve. Koldioxiden är alltså en knapp tillgång! All växtlighet behöver koldioxid för sin överlevnad! Även regnskog som huggs ned i rasande fart. När ko går och betar släpper den via andningen ut koldioxid som tas upp av gräset efter kons betning. Vi får en i naturen vanligt minikretslopp ko/växter!! Sedan kan man ha andra åsikter om djur som föda och det skall också respekteras. Det är en annan diskussion som främst gäller I- länderna.

REKOMMENDERAT