Ko- och kalvprojektet väcker mängder av frågor

Varför låter Svenska kyrkan ett biståndsprojekt gå till ett livsmedel som våra egna myndigheter vill att vi äter mindre av för vår hälsa? Frågan ställs med anledning av den kommande fastekampanjen.

Svenska kyrkans internationella arbete lyfter i fastekampanjen 2017 fram ko- och kalvprojekt i Tanzania (P89) som drivs i samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. Det finns flera vinster för de familjer som ingår i projektet. Samtidigt väcker ko- och kalvprojektet frågor.

Målsättningen med fastekampanjen är att ”arbeta för hållbar försörjning och för alla människors rätt till mat” (informationsmaterial, fastekampanjen 2017). Frågan är om kor och mjölk är det mest effektiva sättet att bekämpa hungern? Verkningsgraden blir högre om vi odlar spannmål och grödor som människan kan äta direkt istället för att gå omvägen via kor och mjölk.

Även spannmål och grödor går att sälja och hanteringen är enklare att genomföra. Mjölk och mejeriprodukter är inte heller de mest hälsosamma livsmedel vi kan framställa. Livsmedelsverket råder till minskad konsumtion av obehandlade mjölkprodukter på grund av deras höga halt av mättat fett, kolesterol och transfett. Rådet är att de byts till lätta mejeriprodukter och vegetabiliska alternativ. Det finns gott om protein- och kalciumkällor från växtriket. Nötter, bönor, linser och kikärter är alla fulla med protein och det finns gott om vegetabiliska kalciumkällor. Varför låter Svenska kyrkan ett biståndsprojekt gå till ett livsmedel som våra egna myndigheter vill att vi äter mindre av för vår hälsa? 

Vi känner inte till de förutsättningar som gäller i Tanzania, men vill ändå fråga om det skulle vara möjligt att istället för att samla in pengar till att köpa kor samla in pengar för att köpa odlingsbar mark, säkrade tillgång till vatten och utbildning för både barn och vuxna?

Svenska kyrkans internationella arbete står för kunskap, kontinuitet och engagemang som vi är glada över. Det är därför viktigt att vi för öppna samtal och låter frågor diskuteras.

Det finns många olika slags utvecklingsprojekt som ger människor i fattigdom möjlighet att ta viktiga steg ut ur sin utsatthet, som ger värdighet och hopp. Det är viktigt att ko- och kalvprojektet inte enbart har bäring på lokala resultat utan även att projektet som sådant samtidigt ger del av svaret på de större frågorna.

Kött- och mjölkproduktionen i världen bidrar starkt till klimathotet. Matproduktion, transporter, resor, konsumtionsmönster och energisystem behöver därför förändras. Biståndsprojekt har utöver den direkta hjälpen ett symbolvärde som bör reflektera givarens värderingar och strävanden. Om Svenska kyrkan hade ett energiprojekt i området, hade man då valt att bygga ett kolkraftverk eller anläggningar för vind- och solkraft?

Vi önskar att Svenska kyrkans internationella arbete driver och samarbetar kring projekt som står för hållbar utveckling. Gärna med betoning på social hållbarhet, det som är vår styrka i utveckling av demokrati och delaktighet, vilket ger människor egen makt att driva sin utveckling med varaktighet.

Det är betydelsefullt att Svenska kyrkan både på hemmaplan och ute i världen satsar på verksamhet som bygger upp, i stort och smått. Det finns bättre alternativ och det behöver inte vara en motsättning mellan att utrota fattigdomen och att sträva efter bättre klimat. Det är de fattiga länderna som drabbas hårdast av klimatförändringar. Ska vi då förvärra det genom att stödja en av de saker som bidrar mest till klimathotet - nämligen uppfödningen av kor?

Den 2 februari 2017 beslutade regeringen om förslag till Sveriges första klimatlag. Reformen är en central del i arbetet för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Att förverkliga konkreta mål kräver inte enbart att myndigheter fattar beslut utan även att företag, organisationer och enskilda personer tar ansvar. Svenska kyrkans organisationer, församlingar och enskilda kristna kan i detta viktiga arbete göra betydande insatser.

I en fastekampanj, som förhoppningsvis når ut brett, behöver vi samtidigt peka på att det är förändring av vår livsstil som kan göra stor skillnad. Det är angeläget att vi tydliggör att rika och resursstarka världsmedborgare behöver genomföra genomgripande förändringar av livsstil och konsumtionsmönster.

Hur kommunicerar vi att samtidigt som vi samlar in pengar till utvecklingsprojekt i fattiga länder behöver vi i Sverige minska vår överkonsumtion? Det handlar bland annat om att äta mindre kött och mejeriprodukter, gå, cykla eller resa kollektivt istället för att resa med bil, välja tåg framför flyg. Enkla förändringar som vi alla kan bidra till och som i grunden gör oss gott. Vem vill inte äta mat som smakar bättre och som håller oss friska, som är bra för planeten och som bidrar till en rättvisare värld?

Pär Friberg
präst, Farsta

Linda Knutsson
präst, Göteborg

Tomas Rydsmo
rektor, Hopperud

David Stenholtz
läkare, Stockholm

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.