Kyrkomusiker måste få kosta

Utbildning. Snåla inte in på kyrkomusikernas utbildning. Den behöver behålla både sin bredd och sitt djup – för kyrkans och samhällets skull.

I tidigare nummer av KT har jag med bestörtning läst om intagningsstoppet till kyrkomusikerlinjen vid Musikhögskolan, KMH. Kyrkomusiker sägs vara för kostsamma att utbilda. Jag ställer mig frågande inför beslutet.

Jag anser att Svenska kyrkan har behov av välutbildade kyrkomusiker och att vare sig en kandidatutbildning i solistiskt orgelspel eller en masterutbildning med vokal eller instrumental inriktning kan ersätta kyrkomusikerutbildningen. Det behövs en bred grundutbildning med individuella lektioner i orgel (liturgisk och solistisk), piano, sång och dirigering som bidrar till att det finns en välutbildad kyrkomusiker i varje församling.

Jag är sedan drygt 25 år verksam som kyrkomusiker på heltid i församling och är utbildad vid KMH. Under mina år har jag haft olika arbetsuppgifter och vågar påstå att jag har en god uppfattning om vad som krävs av en kyrkomusiker i församlingsarbete. Att vara kyrkomusiker är så mycket, mycket mer än att spela solistisk orgel eller kunna dirigera en vuxenkör.

Det behövs djupgående kunskaper i många ämnen. Det är inte enkelt att spela psalmer ”sjungande” och kunna improvisera orgelförspel som inspirerar församlingen till att delta i psalmsången. Lektioner i solistiskt och liturgiskt orgelspel utvecklar en god organist med förmåga att använda orgeln på bästa sätt i olika sammanhang.

Alla kyrkomusiker tjänstgör vid kyrkliga handlingar där önskemålen varierar från den enklaste visan till svåra orgelstycket och vi kan spela det mesta med gott resultat. Vem kan bättre än kyrkomusikern ge förslag på musik som ”tar vid där orden tar slut”?

De svåra pianostycken som övas in under utbildningen gör att kyrkomusikern har lättare att spela ur klaverutdrag vid körövningar och ackompanjera solister. Kunskaperna i brukspiano är i dag ännu viktigare än tidigare med tanke på all musik som önskas vid dop, vigslar och begravningar.

Utbildningens sånglektioner bidrar till repertoarkännedom och kunskap om sångteknik. Kunskap som behövs både när musikern leder församlingen i sång och vid sångövningar med präster och körsångare.

Dirigering – flertalet kyrkomusiker leder körer och sånggrupper: föräldrabarnsång, barnkörer, ungdomskör, vuxen-
kör, seniorkör för att nämna några. Här behövs en djupgående kunskap och förmåga hos musikern att kunna leda dessa grupper av frivilliga som samlas varje vecka för att sjunga tillsammans.

Dessa frivilliga kommer inte bara i veckorna utan även på helger och högtider för att medverka i mässor och musikgudstjänster. Större verk med solister, kör, orkester kräver också grundkunskaper som högskolan förmedlar i utbildningen. Det är också värt att notera att Svenska kyrkan via sina kyrkomusiker är en av de största arbetsgivarna för frilansmusiker. Vi beställer också verk av tonsättare och bidrar till utveckling av Sveriges musikliv.

Kyrkomusikern som pedagog kan inte underskattas. I körgrupper och via enskilda lektioner, främst i orgel, rekryteras framtida kyrkomusiker. Många människor, som senare har valt att bli musiker på heltid, har en gång börjat i kör hos den lokala musikern. Jag är en av dem som spelade för kantorn och sjöng i barnkören. En del kyrkomusiker har också valt att studera vidare och blivit internationellt kända solister och dirigenter. Hade det skett utan att en välutbildad musiker i församlingen sått det första fröet?

En dyr utbildning? Javisst. Men tänk på vad den bidrar till, både i kyrkan och i samhället i ett kulturellt perspektiv. Flertalet utbildade kyrkomusiker väljer också att arbeta i församling under hela sitt yrkesverksamma liv. Den gedigna utbildningen ger oss en trovärdighet och pondus i arbetet med att leda grupper i musik.

Varför vill högskolan förändra en utbildning som garanterat ger arbete efter avslutade studier? Med en gedigen utbildning kommer kyrkomusikern att bidra till att kyrkan blir en samlingspunkt i samhället. Den kommer även garantera att den musik som framförs i kyrkan är av hög klass och liturgiskt relevant.

Vad vill Svenska kyrkan? Ska kyrkan anställa en musiker som kan solistiskt orgelspel men inte liturgiskt och saknar kunskap om tro och tradition? Ska kyrkan anställa en dirigent som inte kan spela orgel eller har kännedom om kyrkoåret och vilka verk som är lämpliga vid olika tillfällen?

Vi kyrkomusiker är och ska vara proffs på kyrkans musik, precis som övriga medarbetare är proffs inom sina yrkesområden. Jag tror och hoppas att mina medarbetare vill arbeta tillsammans med musiker som har kunskap om Svenska kyrkan, dess musik och dess inre liv.

Jag är inte unik, jag kan inte utföra mirakel, men mitt arbete gör skillnad för de som bor, vistas i och besöker Högalids församling.

Ewa Lena Kansbod 
kyrkomusiker i Svenska kyrkan 
Högalids församling, Stockholm

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.