Kyrkorna bör ställa om för en ekologisk ekonomi

Det finns motstånd och alternativ, men motståndet är splittrat och alternativen har ännu inte fått fäste. Ekonomismens mest nedbrytande karaktärsdrag är konkurrensen som ställer människa mot människa, land mot land, religion mot religion, människa mot djur. Det handlar om en ständig strävan att skaffa sig så mycket som möjligt, att ha den högsta tillväxten. Myntets baksida: en lång rad förlorare. Det behöver inte vara så. Vi fick en jord för att vi ska samarbeta.

Ekonomiska system bygger på ideologier med en viss människosyn och viss skapelsesyn. De är inte "ren vetenskap". Därmed kan vi alla ha - och borde ha - synpunkter på vilka ekonomiska system som är rimligast. Mänsklighetens beroende av andra livsformer, rent vatten och ren luft borde vara en grundpelare i alla system, men är det inte. Marknadskapitalism, skriver teologen Sallie McFague i sin bok A New Climate for Theology, förnekar denna grundläggande sanning: vi människor skulle inte överleva en dag utan resten av skapelsen. "Klimatkrisen avslöjar den förmenta 'objektiviteten' hos kapitalismen, för nu ser vi tydligt hur denna modell är vinklad, inte till förmån för hela planetens välmående utan till förmån för kortsiktig tillfredsställelse åt en viss del av den mänskliga befolkningen."
 
I detta allvarliga läge kan kyrkan inte vara neutral. Så mycket står på spel: fattigas möjligheter till värdiga liv - ja, till liv över huvud taget - framtida generationers förutsättningar, tusentals djurarters överlevnad. Den kristna kyrkan måste dessutom ta på sig en del av ansvaret för den situation vi har idag. Genom den individualistiska människosyn som rått inom västerländsk kristenhet, åtminstone sedan upplysningstiden, har kyrkan stött det nuvarande systemet med dess konsumtionskultur.

I dag vet vi att "shoppingvågen" måste stoppas, och en mindre resurskrävande livsstil få fotfäste bland människor. Här kan kyrkans bidrag vara avgörande. Genom att lyfta fram alternativ kan hon ge människor hopp. McFagues förslag är att kristna gemenskaper arbetar för och börjar ställa om till en ekologisk ekonomisk modell. En sådan modell tar hänsyn till att vi inte har oändligt med resurser, och strävar efter att fördela de som finns så att alla skapelsens delar kan leva. Hållbarhet och rättvisa är ledorden.
 
Vi upplevde nyss en global finanskris, och många oskyldiga drabbas hårt av dess följder. Men kanske kan den också ge möjlighet till en omstart. Grundläggande förändringar krävs. Ordet ekonomi kommer av det grekiska ordet för hushållning. Detta, och inte vinst, är det viktigaste. Våra perspektiv måste utvidgas; ekonomi kan inte bara handla om människans bästa utan måste innefatta en långsiktig strävan att främja hela skapelsens fortlevnad. Människan har uppdraget att vara förvaltare. Det är en funktion vi har, ett ansvar. Att hela tiden sätta sig själv i främsta rummet, på bekostnad av andra varelser, är inte att vara trogen denna uppgift.

Vi har inte någon färdig plan, vi vet inte var resan slutar, men vi är övertygade om att vi just nu som mänsklighet är lika vilse som Moses var i fyrtio år efter uttåget ur Egypten. Vår vandring kan bli lika lång, men det är hög tid att ta de första stegen, att bygga en ekologisk ekonomi redan idag.

Annika Spalde
Klas Corbelius
lotsar i strömmen "teologi och ekonomi"vid teologifestivalen i Uppsala