Lyssna till visselblåsaren Martin Luther!

Det har snart gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten till Wittenbergs kyrka, vilket ledde till reformationen. Hans hammarslag gav så starkt eko att de efter hundra år kunde åberopas som skäl till ett krig som skulle komma att pågå i trettio år. Luther var sin tids visselblåsare och han var upprörd över slöseriet med dyrbara fester och orimliga förmåner, som några i kyrkans högsta ledning gav sig själva.

Han var också kritisk till avlatshandeln som kyrkan infört för att finansiera slöseriet, men som inte hade något stöd i Bibeln. Eftersom ingen i Wittenberg ville lyssna till hans kritik reste han till Rom. Där blev han ännu mera förfärad över all lyx, men ingen i kyrkans högsta ledning ville lyssna till hans kritik.

I dag skulle han kanske vänt sig till Uppdrag granskning, och även om han i dag inte blivit bannlyst hade han säkert kritiserats för att han skadat kyrkan, genom att synliggöra och kritisera slöseriet.

Femhundraårsjubileet har redan fått mycket stor uppmärksamhet och många från Sverige har rest till de platser som haft anknytning till Luther. Avsikten med resorna bör naturligtvis vara att inte bara att se minnesvärda platser utan också att reflektera över följderna av Luthers hammarslag och att lära av detta. Hur vi ska kunna förändra det som blivit fel utan att det leder till splittring med strider och förföljelser, där olika ledare försöker vinna makt genom att utnyttja religionsmotsättningarna i eget syfte.

Många kungar i Europa, bland andra Gustav Vasa, tog chansen att plundra kyrkan för att betala den hjälp han fått av Lybeck för att finansiera Sveriges försvar. Men det som framför allt är viktigt att lära av reformationen är, att den ledde till ett fruktansvärt krig med stort lidande, där hundratusentals människor dödades.

Uppskattningsvis minskade Tysklands befolkning med 70 procent under de trettio åren som kriget pågick. Några kungar, bland andra vår hjältekonung Gustav II Adolf, utnyttjade reformationen som förevändning till att kriga i främmande länder, där han vann stora segrar och krigsbyten.

Han kunde klara av detta, eftersom han fick ekonomiskt stöd av den franske kardinalen Richelieu, som trots att han var katolik av mycket hög rang stödde de svenska protestanternas krigföring, eftersom det låg i Frankrikes intresse.

Nu, när påven varit här på ett vänskapsbesök inbjuden av vår ärkebiskop, inser väl de flesta hur mycket vi och katolikerna har gemensamt och hur dumt det var att kriga och döda varandra för fyra hundra år sedan.

Men det är också viktigt att dra lärdom av allt detta och reflektera över hur dagens religionsmotsättningar bör lösas. Hur ska vi hindra att religionerna används som förevändning till krig och våld för att vinna makt och berömmelse? Men framför allt borde alla inse hur mycket alla stora världsregioner har gemensamt, bland annat att alla har ett gemensamt budord: Älska Din nästa, såsom Dig själv. 

Nils-Åke Sandström
Tavelsjö