I dagarna letas det efter nya förtroendevalda i våra församlingar. Nya friska krafter söks med ljus och lykta, för vi kan ju alla enas om, att de inte är alldeles enkla att hitta. Framförallt, så är de så upptagna, de som är engagerade.

Jag har tyvärr inte tid, är nog den vanligaste anledningen till att tacka nej till ett uppdrag. Vi tappar många goda och kloka krafter vars andliga insikter skulle kunna hjälpa till att bygga den kyrka Gud har tänkt sig. För de har inte tid.

Vi måste göra förtroendeuppdrag tillgängliga även för de tidspressade. Kyrkoråd och församlingsråd ser sig ofta utelämnade till den agenda de alltid haft. Att anställa all personal, sätta detaljbudget eller diskutera kollektansökningar. Det är mycket, faktiskt allt som rör församlingen, som kan ligga på rådens bord. Men allt behöver inte göra det.

Kyrkoordningen delar upp församlingsansvaret i att kyrkorådet styr, och kyrkoherden leder. Genom att införa den uppdelningen i det dagliga arbetet kan församlingar skapa förtroendeuppdrag som är tillgängliga för småbarnsföräldrar, studenter och golfspelare. I en evangelisk-luthersk kyrka är det av yttersta vikt att de som styr representerar en stor bredd av de tillhöriga, annars blir det allmänna prästadömet inte allmänt längre.

För att styra en församling krävs ett genomtänkt och vässat strategiskt arbete kring teologi, målstyrning och uppföljning. Det behövs ett kyrkoråd som vet hur beslut kan tas som ger effekt i lång tid framöver. Ett effektivt och stundtals intensivt arbete som är svårt, men inte långdraget. De förtroendevalda som vi nu rekryterar är våra mest värdefulla tillgångar. De kan bygga en starkare och bättre kyrka, om de ges rätt plattform och ställs rätt frågor.

För att få mest ut ur våra förtroendevalda måste vi låta dem svara på de stora och viktiga frågorna, låta dem styra församlingen utan att fastna i detaljer. Annars slösar vi deras tid.

Annika Johansson
kyrkorådsordförande Lundby församling (ÖKA)