Misstolkningar och fel i nytt herdaminne

 Stiftshistoriska kommittén i Uppsala gav 2007 ut en första del av ärkestiftets herdaminne (till år 1366), avsett att ersätta det gamla av Fant-Låstbom. Kommittén har uppenbarligen inte beaktat den starka kritik som riktats mot denna första del i Kyrkohistorisk årsskrift och på andra håll.
Kommittén låter nämligen den författare som så fullständigt misslyckades med första delen nu arbeta vidare med en andra medeltidsdel. Till följd av författarens bristande kyrkohistoriska och historiska kunskaper, avståndstagande från källkritik, dåliga utnyttjande av vetenskaplig litteratur och allmänna slarvighet är det nya herdaminnet knappast mer pålitigt än det gamla från 1840-talet.

Att hålla reda på vilka socknar som ingår i det stift man arbetar med kan tyckas självklart. Men här har sålunda tagits med Ekerö, som under medeltiden hörde till Strängnäs stift, Mariakyrkan i Sigtuna, som var klosterkyrka, och Aspnäs, som var gårdskapell, medan S:t Nicolai (Storkyrkan) i Stockholm i motsats till kringliggande socknar utelämnats. Vallby söder om Enköping har tilldelats en rad präster, som inte alls hade med socknen att göra, utan tillhörde Vallby kanonikat vid domkyrkan med namn efter en gård i Danmarks socken.

Överhuvudtaget behöver minst ett tjugotal präster strykas och lika många i förbisedda källnotiser läggas till i boken. Som enda exempel på mängden fel av annat slag kan nämnas tolkningen av det latinska ordet familia. Även om celibatskravet inte alltid iakttogs, så avsågs med ”familj” personer i prästens tjänst och inte hustru och barn såsom författaren tror.

Eftersom författaren i sin framställning inte ens tar ordentligt avstånd från en äldre tids skrönor, skulle Stiftshistoriska kommittén lika gärna kunnat trycka om det gamla herdaminnet.
Uppsala stifts herdaminne. Från missionstid till år 1366, Band IV:1, har utgivits av Stifts­historiska kommittén i Uppsala 2007. Författare: Britt Hedberg.

Birgitta Fritz
docent i historia, Stockholm