Opinion&Debatt
Ledare
Rädslan och föraktet 10-talets utmaning
Krig mot terrorn, klimathot och religionens återkomst. 00-talet har möblerat om rejält på scenen. <br>
Om en vecka firar vi inledningen på ett nytt decennium. 10-talet.
I backspegeln ser vi ett våldsamt och motsägelsefullt årtionde försvinna bort. Ni som var ute på millennienatten minns att det var bitande kallt. Folk gick påpälsade upp över öronen, småbarnen stoppades ner i dunsovsäckar och snön knarrade under skorna.
Inget antydde att de kommande tio åren skulle präglas av debatten kring jordens uppvärmning och klimathotet. I dag vet vi att även små förändringar på några grader får stora konsekvenser. 00-talet blev det decennium då klimathotet blev en del av vårt allmänna medvetande.
Det kommer också att gå till historien som epoken då Kina på allvar etablerade sig som den viktigaste stormakten i Afrika.
Darfur blev ännu en plågsam insikt om hur svårt omvärlden har att kraftsamla för ett ingripande, även när övergreppen är uppenbara och offren räknas i 100 000-tal. Det blev också det decennium som journalisten Dawit Isaak kom att tillbringa i Eritreas fängelsehålor utan någon som helst rättegång.
Men mer än något annat har 00-talet präglats av ”Nine eleven”. Attacken mot USA den 11 september 2001 och det påföljande ”kriget” mot terrorismen har färgat av sig på hela vår samtid. Våldet i Irak och Afghanistan är fortfarande en högst påtaglig realitet. 00-talet har bekräftat, gång på gång, att våld är ett sällsynt dåligt recept på konfliktlösning.
Under 00-talet blev religionens återkomst synlig på allvar. Tecknen fanns där redan innan, men när journalister och forskare började uppmärksamma fenomenet, fanns återkomsten plötsligt på ”riktigt.”
Ärkebiskop KG Hammar blev ett begrepp alla hade en åsikt om, Långsamhetens lov en kioskvältare och Jonas Gardell fyllde kyrkorna när han talade om Jesus. Samme Jesus orsakade en folkstorm när författaren Lena Andersson porträtterade honom som en riktigt elak typ i programmet Sommar.
Riskkapitalisten Christer Sturmark lyckades dessutom väcka liv i landets slumrande ateistiska rörelse. Flankerad av kända affischnamn som Björn Ulvaeus och Christer Fuglesang har Sturmark gjort sitt bästa för att gjuta nytt liv i debatten om tro och vetande. Hur framgångsrik han varit kan diskuteras.
För Svenska kyrkan innebar millennieskiftet att banden till staten äntligen kapades. Men den av många fruktade massflykten av medlemmar uteblev. Snarare har de senaste tio åren bekräftat att de flesta svenskar fortfarande har starka band till kyrkan. Starkare och mer självklara än många trodde. Också inom Svenska kyrkan.
Samtidigt ser vi hur den ”farliga religionen” blivit ett begrepp. Det mest bisarra uttrycket är folkomröstningen i Schweiz. Minareterna blev en tacksam symbol att skapa rädsla kring.
En av de största utmaningarna inför 10-talet blir att möta den rädslan. Som ofta dyker upp hand i hand med främlingsfientligheten. Bakom rädslan döljer sig inte sällan föraktet. Föraktet för den som är annorlunda, det som ter sig obegripligt.
I centrum för julens berättelse vilar ett nyfött barn. Ibland är det nyttigt att stanna upp och se framtiden ur barnets perspektiv. Då blir vissa prioriteringar självklara medan andra frågor bleknar bort.
Dag Tuvelius
Inget antydde att de kommande tio åren skulle präglas av debatten kring jordens uppvärmning och klimathotet. I dag vet vi att även små förändringar på några grader får stora konsekvenser. 00-talet blev det decennium då klimathotet blev en del av vårt allmänna medvetande.
Det kommer också att gå till historien som epoken då Kina på allvar etablerade sig som den viktigaste stormakten i Afrika.
Darfur blev ännu en plågsam insikt om hur svårt omvärlden har att kraftsamla för ett ingripande, även när övergreppen är uppenbara och offren räknas i 100 000-tal. Det blev också det decennium som journalisten Dawit Isaak kom att tillbringa i Eritreas fängelsehålor utan någon som helst rättegång.
Men mer än något annat har 00-talet präglats av ”Nine eleven”. Attacken mot USA den 11 september 2001 och det påföljande ”kriget” mot terrorismen har färgat av sig på hela vår samtid. Våldet i Irak och Afghanistan är fortfarande en högst påtaglig realitet. 00-talet har bekräftat, gång på gång, att våld är ett sällsynt dåligt recept på konfliktlösning.
Under 00-talet blev religionens återkomst synlig på allvar. Tecknen fanns där redan innan, men när journalister och forskare började uppmärksamma fenomenet, fanns återkomsten plötsligt på ”riktigt.”
Ärkebiskop KG Hammar blev ett begrepp alla hade en åsikt om, Långsamhetens lov en kioskvältare och Jonas Gardell fyllde kyrkorna när han talade om Jesus. Samme Jesus orsakade en folkstorm när författaren Lena Andersson porträtterade honom som en riktigt elak typ i programmet Sommar.
Riskkapitalisten Christer Sturmark lyckades dessutom väcka liv i landets slumrande ateistiska rörelse. Flankerad av kända affischnamn som Björn Ulvaeus och Christer Fuglesang har Sturmark gjort sitt bästa för att gjuta nytt liv i debatten om tro och vetande. Hur framgångsrik han varit kan diskuteras.
För Svenska kyrkan innebar millennieskiftet att banden till staten äntligen kapades. Men den av många fruktade massflykten av medlemmar uteblev. Snarare har de senaste tio åren bekräftat att de flesta svenskar fortfarande har starka band till kyrkan. Starkare och mer självklara än många trodde. Också inom Svenska kyrkan.
Samtidigt ser vi hur den ”farliga religionen” blivit ett begrepp. Det mest bisarra uttrycket är folkomröstningen i Schweiz. Minareterna blev en tacksam symbol att skapa rädsla kring.
En av de största utmaningarna inför 10-talet blir att möta den rädslan. Som ofta dyker upp hand i hand med främlingsfientligheten. Bakom rädslan döljer sig inte sällan föraktet. Föraktet för den som är annorlunda, det som ter sig obegripligt.
I centrum för julens berättelse vilar ett nyfött barn. Ibland är det nyttigt att stanna upp och se framtiden ur barnets perspektiv. Då blir vissa prioriteringar självklara medan andra frågor bleknar bort.
Dag Tuvelius
FLER NYHETER FRÅN KYRKANS TIDNING

Målning i riskzon. Församlingen hävdar att sprängningsarbetet under kyrkan skadar frescomålningen.
Senaste nytt från TT
> fler nyheter från TT- 8 februari kl 16:40 > Inrikes
- 8 februari kl 15:55 > Inrikes
- 8 februari kl 15:30 > Inrikes
- 8 februari kl 15:25 > Utrikes
- 8 februari kl 14:45 > Utrikes
- 8 februari kl 14:35 > Inrikes
- 8 februari kl 14:35 > Utrikes
- 8 februari kl 14:25 > Inrikes
- 8 februari kl 14:20 > Inrikes
- 8 februari kl 14:20 > Utrikes

Flimmer får premiär på svenska biografer i september.

Det är femton minusgrader i Uppsala. Sarojini Nadar säger att hon aldrig frusit så intensivt som i morse. Men när hon talar om feminstisk teologi känns värmen ända till de bakre raderna i salen.
TEOLOGIFESTIVALEN Antje Jackelén, biskop i Lund och en av de fem i Tro-och vetandeströmmens panel, konstaterade att panelen var tämligen överens om att det kan finnas flera rimliga förståelser av samma verklighet.
- Men vi är oense om vad som är det bästa sättet att finna förståelse, sa hon. (4 februari kl 13:12, 2 kommentarer)

Christina Virdung kom till festivalen i fin, röd mössa. Hon såg fram emot miljödiskussionerna.
KT-enkät om kyrkans ekonomi

Det stora gula hyreshuset är ett av tre som är till salu i Västra Vingåker och Österåkers kyrkliga samfällighet. Prästgården är redan såld. – Det gör vi för att minska våra framtida underhållskostnader, säger ekonomen Birgitta von Matérn och kyrkoherde So
Opinion & debatt
Senaste Krönikor
Håll dig uppdaterad
Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
På Twitter
Via RSS
Via RSS
Nyhetsdygnet
- 8 februari kl 15:22 > Utrikes
- 8 februari kl 13:37 > Kultur
- 8 februari kl 11:22 > Inrikes
- 8 februari kl 10:00 > Utrikes
- 7 februari kl 13:39 > Inrikes
Topplistan
- 2 februari kl 10:16 >
- 2 februari kl 11:52 > Inrikes
- 2 februari kl 16:22 > Inrikes
- 4 februari kl 10:55 > Inrikes
- 3 februari kl 13:38 > Inrikes


Skriv ut





