Rätten att få välja präst

Lennart Koskinen har skrivit en utmärkt krönika i Kyrkans Tidning nummer 7/13 där han lyfter fram att man inte längre fritt kan välja vilken präst man vill ha vid olika förrättningar.

Tidigare har även Caroline Krook framfört samma oro. Hur djupt detta berör människor framgår av att det får några att till och med lämna kyrkan. Jag vill komplettera med några ytterligare synpunkter:

Den som får möta och vägleda människor vid de riktigt stora händelserna i livet – bröllop, dop, begravning – blir en viktig person för dem. Aldrig är människor mer känslomässigt öppna. Den präst som tjänstgör vid högtiden får ta emot och hjälpa familjen att bära de starka känslorna.
Om man känner förtroende för prästen går det snabbt att få en innerlig relation till honom eller henne. Om sedan samma präst får återkomma vid nästa stora högtid i familjen kan relationen fördjupas. Då blir högtiden mer än en ceremoni – den kan fyllas av både djup och andlighet, även för den religiöst ovane.

Den här fördjupade relationen mellan prästen och familjen är särskilt viktig eftersom den blir en modell för att man också kan ha en innerlig och personlig relation till Gud.
Därför är präster inte utbytbara. Och därför har Svenska kyrkan ett stort ansvar i att underlätta för sina medlemmar att kunna utveckla en personlig relation till den präst man känner förtroende för.
I friheten att få välja sin präst ingår självklart att alla präster ska få betalt för det arbete de utför. Om en ”önskad präst” visserligen får tjänstgöra, men inte får betalt, blir det svårt att be henne eller honom att komma.
Det här är en ytterst angelägen fråga – både för kyrkligt vana och ovana!

Birgitta Zenker
förtroendevald
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Kristian Grönqvist
Den belyser bara problematiken som uppstår när Kyrkan blir en institution med utbytbara människor. Jag tänker ffa på Helena Edlund, vars politiska ståndpunkt plötsligt blev för mycket för kyrkan. I sanning en Gudi behaglig handling. Man baxnar
Nils Johan Johansson Sundbyberg
Visst kan man bli vän prästen! Men om du går till tandläkaren eller till sjukhuset kan du inte välja vem som ska vårda dig, på sin höjd kan du välja frisör om det inte är drop-in, vissa är förmer än andra och vill ha en privat doktor och präst, men det gäller inte vanligt folk! Valfrihet för den som har råd förstås, så menar ateisten Reinfeldt, plånboken ska avgöra din frihet; vi tillber vad förstår en allsmäktig Gud inte är det Mammon som N.Y har vår gud och inte frihetsgudinnan heller, i Svealand har vi Lytir om vi får välja!