Kyrkostyrelsen bör ändra textunderläggningen av psalm 696:5 tillbaka till den traditionella. Uppmaningen kommer från debattör Anders Dillmar.
I höst högtidlighåller vi 500-årsminnet av reformationen. Den fick efter några år också konsekvenser i Sverige, inte minst vad gällde gudstjänsten, där sångerna försvenskades och svenska psalmer började spridas och alltmer sjungas av församlingen. Missalen (kyrkohandböcker) från 1500-talet återger ett flertal sånger som vi fortfarande sjunger. En sådan liturgisk tradition är något att vara mycket stolt över och fira – inte minst detta reformationsår!
Med tanke på detta kan man dock kritisera det nyligen presenterade handboksförslaget. En kyrie-melodi med ursprung i 900-talet, som länge sjungits under sommar- och hösttiden (”allmänna serien”, Svenska psalmboken 696:5), har sedan 2016 fått ändrad textunderläggning. Förändringen har skapat stor oreda och fått många gudstjänstdeltagare att tystna under sin sång.
Som kyrkomusiker ställde jag för snart ett år sedan frågor om motiveringen bakom detta. Jag lovades per mail från kyrkokansliet att mina synpunkter skulle beaktas. Därför blev jag ganska överraskad när den nya textunderläggningen återfanns även i 2017 års förslag (musikdelen sidan 25). Någon motivering presenterades inte.
Efter kontakter med delar av revisionsgruppen har bakgrunden till den nya textunderläggningen ändå kunnat klarläggas. I ett remissyttrande angående 2012 års handboksförslag framförde Ragnar Holte några historiska skäl för att flytta kyriets text. Men enligt alla kända källor har melodin aldrig någonstans sjungits med den textunderläggning han föreslår. Den är på intet sätt historiskt motiverad utan en ren konstruktion. Textplaceringen strider dessutom mot hittillsvarande praxis och rör till församlingssången.
Holtes förslag till textunderläggning hade behövt få diskuteras öppet bland ett flertal verksamma forskare från olika ämnen, liksom av verksamma kyrkomusiker. Här har processen kring handboken misslyckats. Holte har faktiskt tagit miste. Inte ens ett mångårigt och stort engagemang för gregorianik, ordförandeskap i Laurentius Petri-sällskapet eller en respekterad professorstitel i teologisk etik garanterar att alla resonemang blir rätt.
Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Välgrundade ställningstaganden kräver ju diskussion av en större grupp insatta personer. Så fungerar all vetenskap. Ingen kan allt.
Kyrkostyrelsen bör i stolthet för en snart 500-årig svensk liturgisk tradition ändra textunderläggningen till den traditionella enligt psalmbokens nummer 696:5, en version som också församlingarna bör fortsätta att använda!
2017 års handboksförslag är i detta fall ett rent påhitt utan historisk förankring. Helt i onödan skapar det oreda i församlingens gudstjänstsång.
Anders Dillmar
Kyrkomusiker, Fil dr i musikvetenskap, Teol kand
LÄGG TILL NY KOMMENTAR