Kyrkohandboken

Släpp fram ideella i gudstjänsten

Jag har länge undrat, varför är det bara en enkelriktad kommunikation vid gudstjänsterna, varför ges det inte tillfälle till frågor efter predikan? frågar debattör Nils-Åke Sandström

Varför finns det hos en del präster så starkt motstånd mot förändringar i gudstjänstlivets former. Nu, efter att det nya omdebatterade förslaget beslutats av kyrkomötet skrev 49 unga präster att arbetet med handboken måste tas om. De skriver att läget inom Svenska kyrkan i dag är så ömtåligt att det krävs stor respekt och varsamhet att bygga upp förtroendet mellan grupper och enskilda kring frågan om en ny kyrkohandbok (Kyrkans Tidning nummer 45/17). Som jag förstår är de mest kritiska mot att det finns många alternativ, som de befarar kyrkobesökarna inte känner igen.

Det är mycket förvånande att unga präster vill skjuta på frågan, samtidigt som antalet kyrkobesökare minskar och ett alarmerande antal av kyrkans medlemmar går ur. Unga människor brukar vara öppna för förändringar, vara otåliga och gärna söka nya möjligheter.

Att bara konstatera fakta och beklaga, att så få förstår hur viktigt det är att gå till kyrkan håller inte. Artister brukar inte skylla på publiken att de inte kom till föreställningen. Lika lite kan den som leder gudstjänsten bara skylla på församlingsmedlemmarna. De måste kritiskt granska sin roll och fundera över hur gudstjänsten borde vara för att ge besökarna bättre behållning.

Jag har länge undrat, varför är det bara en enkelriktad kommunikation vid gudstjänsterna, varför ges det inte tillfälle till frågor efter predikan? I alla andra sammanhang är det en självklarhet att åhörarna får ställa frågor efter en föredragning. Det kan gälla missförstånd som behöver klaras ut, eller att man vill ha förklaringar på sånt som behöver förtydligas. Jag tror att det skulle kunna leda till en förnyelse och en väckelse, där gudstjänsten kommer att ge större eftertanke och behållning.

Det är naturligtvis en utmaning för den som predikar att svara på oförberedda frågor, men samtidigt ger det ett bra svar på om budskapet gått fram, eller om det bara varit ett tal för döva öron. Jag är också övertygad om att många skulle lyssna lite extra för att vara bättre förberedda vid det efterföljande samtalet. I Bibeln finns många exempel, där Jesus frågade lärjungarna vad de trodde, eller när han svarade på deras frågor.

Ett bra exempel tycker jag är i Lukasevangeliet 10:25 när en laglärd man frågar Jesus ”Vem är då min nästa” och Jesus berättar liknelsen om prästen, leviten och en invandrare från Samarien, en folkgrupp som av många var föraktad och illa sedd. Kan kanske jämföras med den syn på romer som finns här i Sverige i dag. Men den lagkloke förstod och svarade: den som visade barmhärtighet. Det finns många andra exempel i Bibeln där Jesus eller apostlarna undervisar och frågar dem som lyssnar, vad de anser eller svarar på frågor.

Jag tror att många i likhet med mig tycker att en del liknelser är svåra att förstå och borde ha förklarats och diskuterats, men predikan har inte gett svar på frågorna. Hur bra vore det inte då, om man efter predikan fick väcka frågor och funderingar som kan bidra till att ge en bra förklaring.

Dialogpredikningar, där ideella får medverka, är ett annat mycket bra sätt att berika gudstjänstlivet, samtidigt som det breddar engagemanget, ger möjligheter att variera och berika gudstjänstlivet. I de församlingar där man redan nu låter ideella medverka i gudstjänsten kommer fler till kyrkan och engagemanget ökar. Det behövs en förnyelse och framför allt att man släpper in frivilliga i verksamheten och låter dem medverka.

Men det finns tyvärr ett motstånd från från dem som inte vill släppa in personer som inte är vigda. Kanske en revirbevakning liknande skråväsendet eller konventikelplakatet på adertonhundratalet. Jag tror att det är många som vill ha en förnyelse av formerna. Men hittills har det inte varit någon verklig debatt.

När nu nya handboksförslaget tagits fram borde därför en viktig grundbult vara, att samtidigt som de alternativa texterna ska ge utrymme för variation, ska det också läggas stor vikt vid att gudstjänstbesökarna får svar på sina funderingar och att de känner sig delaktiga. Då blir det mera meningsfullt att gå till gudstjänsten.

Mer inom samma ämne
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken
Kyrkohandboken