Efter att ha sett senaste Uppdrag granskning, där programmet försöker gissla ett antal präster som lämnar själavård till en sökande (riggad person) med homosexuella böjelser, blir jag starkt fundersam. Ännu sorgligare är att läsa i tidningen att en av prästerna tillfälligt avstängts.
I programmet pressar reporten berörda präster att lämna svar på frågan ”följer ni inte arbetsgivarens beslut?” Frågan är för mig mycket otäck med hänvisning till innehållet i prästlöftet – ett löfte som dessa präster avlagt och verkar inom.
Rent hypotetiskt skulle kyrkomötet, om rätt sammansättning finns, kunna besluta om att vårt land ska avkristnas. Ledamöterna sitter där med politiska förtecken. Skulle prästers och min egen tro styras av sådana beslut?
Nej, det för tankarna till sovjettiden, då kyrkor revs eller blev förrådda på grund av politiska idéer.
Vi kan inte låta oss styras av politiska beslut som berör vår tro varken som präster eller lekmän. Stå upp för dessa berörda präster i programmet och ge dem stöd och högakta dem för att de stod upp för sekretessen i själavården när reportern pressade på svar. Den som söker själavård hos prästen i vilket ämne det än må vara ska kunna få den vården utan att arbetsgivaren ska sitta som en ”ond ande” på prästens axel och styra.
Granska kritiskt i stället svaga biskopar, särskilt ärkebiskopen, som syns ”fladdra” i opinionsvinden. Vad blir nästa steg inom kyrkan?
År 1682 brändes den rysk-ortodoxa prosten Avvakum på bål för sin tros skull. Han var gammaltroende och gjorde korstecken med två fingrar i stället för tre, som den nya reformen föreskrev.
Kommer det att bli ”bål” här också därför att präster inte följer arbetsgivarens beslut i trosfrågor?
Är det innehållet i Bibeln som gäller eller är det den tillfälliga politiska opinionens idéer?
Har vi en själ, eller är den också bortröstad?
Bo Lundin
Kristianstad
LÄGG TILL NY KOMMENTAR