Svåraste besluten om bistånd återstår

Sverige ska ge bistånd till färre länder. Dagens 70 mottagarländer bantas till 33.<br> Det beskedet gav biståndsminister Gunilla Carlsson i måndags. Då berättade hon också vilka som ingår i de utvaldas skara.

 I Latinamerika försvinner Honduras, Nicaragua, El Salvador, Haiti, Peru och Chile. Medan däremot Guatemala, Colombia och Bolivia blir kvar.
I Asien ryker länder som Laos, Vietnam, Pakistan och Sri Lanka, för att bara nämna några. Så kan man fortsätta och göra listan lång.

Viljan att göra biståndet mer effektivt är lovvärd. Kan minskningen av antalet länder leda dit så är det bra.
Inriktningen på fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter och demokrati går också i rätt riktning. Men så här långt handlar regeringens förslag mest om yttre strukturer.
Att ta fram rödpennan och stryka ett antal länder är den lätta delen av jobbet. Även om det orsakar debatt. Nästa steg är det som verkligen avgör vilka konsekvenser regeringens nya inriktning av biståndet får. När orden ska omsättas i konkreta handlingar. Inga biståndsprojekt misslyckas på idéstadiet. Det är när de ska omsättas i praktisk handling som svårigheterna uppstår, även med de bästa
ambitioner.
Hittills är kommentarerna från de flesta biståndsorganisationer positiva. Det gäller också Svenska kyrkan. Det man kan önska är att organisationerna dras in mer i den fortsatta processen. Så att deras erfarenheter tas till vara.

Inom många av dessa, inte minst de med anknytning till kyrkorna, pågår också en kritisk omprövning av det egna biståndsarbetet. Vilket är både nödvändigt och välkommet.
Bistånd i sig har inget egenvärde. Biståndet behövs för att behoven är så skriande stora. Just därför är det angeläget att varje krona används så effektivt som möjligt.
Långsiktigt måste målet vara att utrota fattigdom och förtryck. Det finns ingen vettig
anledning till att en så stor del
av jordens befolkning ska leva under så miserabla förhållanden. På många sätt är utvecklingen på väg åt rätt håll.
Men mycket återstår. Det handlar också om att inte nöja sig med att komma halvvägs. Men vägen dit kräver klokhet och en stor portion ödmjukhet för att kunna lyssna till vad andra har att säga.

Ibland finns inslag i debatten av att ”ingen annan än vi har fattat hur det ska gå till”. Det är sällan sant. Om biståndet ska bli effektivt på sikt, så handlar det om att lära av misstagen och inte krampaktigt hålla fast vid sina egna käpphästar.
En insikt som alla skulle må bra av.                                

Dag Tuvelius

,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.