Svenska kyrkans uppgift som opinionsbildare står inte och faller med Almedalen. Hade man satt ner foten och dragit sig ur i år, hade det tydligt visat att kyrkan inte under några omständigheter är beredd att relativisera eller normalisera nazismen, skriver Helena Myrstener.
Almedalen närmar sig. Visserligen har Nordiska motståndsrörelsen (NMR) hamnat utanför det offentliga programmet, men har ändå vunnit segrar. ”Alla” åker dit och kör sina program som det var tänkt. Några har visserligen bojkottat hela evenemanget men det är en försvinnande liten del.
Inte heller Svenska kyrkan har dragit sig ur. Biskopar och präster deltar i seminarier och samtal. På sociala medier läggs det nu ut vad Svenska kyrkan medverkar i, utan att på något sätt markera att det finns komplikationer.
Enbart de initierade, det vill säga de som ska åka dit från Svenska kyrkan, vet om det förekommit någon intern diskussion omkring deltagandet. Biskopen i Visby har i ett öppet brev kraftigt protesterat mot NMR i Almedalen, men vad jag kan förstå har inte kyrkan dragit några konsekvenser av detta. Ändå är brevet tydligt: nazismen hör inte hemma i demokratiska sammanhang. Men som sagt: Svenska kyrkan deltar ändå med, som det tycks, rosor på kind och solsken i blick.
Säkert kommer ärkebiskopen med medarbetare att göra ett bra jobb i Visby. Det tvekar ingen på. De kommer att delta i seminarier om integration och flyktingarbete och i dessa alldeles säkert värna människovärdet.
Men det finns något med större symbolvärde som hade kunnat göras; hade Svenska kyrkan satt ner foten och bestämt sig för att dra sig ur i år, så hade det varit den absolut bästa manifestationen för mänskliga rättigheter som den hade kunnat göra. Det hade kunnat pressa på och påverka andra att ta ansvar för och värna Almedalsveckan som en säkrad demokratisk plats. Det hade tydligt visat att kyrkan inte under några omständigheter är beredd att relativisera eller normalisera nazismen.
Istället blir bilden nu att även kyrkan bidrar till den syn som allt mer tycks vinna mark, nämligen att demokratin förmeras och växer genom att baka in och ge plats åt det intoleranta och odemokratiska. Jag kan förstå att det kan vara trevligt och egoboostande att delta i Almedalen. Jag kan förstå att det är viktigt att Svenska kyrkan finns där samhällsutvecklingen diskuteras. Men ibland är det skarpt läge när det öppna samhället står på spel och det är nödvändigt att agera utifrån det.
Kyrkan hade kunnat kosta på sig att backa ur, inte minst för att det nog kan betraktas som säkert att många redan vet var Svenska kyrkan står i till exempel flyktingfrågan. Visst är det viktigt att fortsätta samtala, nätverka och påverka som Svenska kyrkan ser som sin uppgift att göra i Almedalen. Men detta går fortfarande att göra i så många andra sammanhang och på så många andra sätt än mellan just den 2-9 juli på Gotland.
Svenska kyrkans position och uppgift som opinionsbildare står inte och faller med Almedalen.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR