Ta fram en lönepolicy

Pengar. Marknadstänkande och kapitalistiska tendenser styr kyrkans löner.

Biskoparnas löner är ett problem för hela kyrkan” skriver Joel Halldorf i tidningen Dagen (27/1) och knyter i sin ledare an till debatten som gick varm i Kyrkans Tidning för ganska exakt ett år sedan om kyrkliga löner. En debatt som, vad vi kunde läsa oss till, var välkommen och uppskattad från många håll. Bland annat diskuterades de höga lönerna för biskopar, vissa kyrkoherdar och andra högt uppsatta i Svenska kyrkan. Lönespridningen bland de anställda och andra symbolhandlingar som stack i ögonen diskuterades också.

Det var en debatt som i viss mån berörde kyrkans grund, som satte fingret på frågorna: ”Vad är kyrkan?” och ”Hur skiljer sig kyrkan från världen?” Är vi kyrka genom att försöka efterlikna världen i lönesättning och lönespridning eller genom att verka mot exempelvis marknadstänkande och kapitalistiska tendenser?  

”Förtjänar inte de kyrkliga ledarna sina pengar menar ni?”, kanske någon redan hunnit fråga sig. Men det är inte det debatten handlar om: Sverige är ett rikt land, liksom många andra västländer betydligt rikare idag än för 20 år sedan. Men, menar en rapport från OECD som kom i somras, så har ”rikedomarna och frukterna av utvecklingen alltmer koncentrerats i toppen”. I samma andetag som vi talar om stigande löner och utveckling bör vi alltså samtidigt tala om en allt mer utbredd fattigdom som myntets baksida. Det handlar inte om den enskildes värde eller lönesättning utan ett alltmer utbrett samhällsproblem.

Debatten blev ibland upphettad då frågan om enskilda personers löner också blir en fråga om deras liv, men det är viktigt att sätta fingret rätt, att peka på strukturen och inte individen i strukturen. Kyrkan har ett arv av statskyrka - och myndighet - att bära med sig, men också att bli fri från. Det är många i kyrkan som bär höga löner som också arbetar hårt och deras arbete och ansvar skall inte förringas, men när det ansvaret och arbetet tenderar att bäst mätas i ekonomiska termer, i reda pengar, så är det en tendens som kanske inte hör till kyrkans vara och ett marknadstänkande som vi gärna kan försöka gör oss fria ifrån. Detta är självklart inte lätt, men vi kan i allt försöka sträva efter att bli bättre!
För vad har hänt i kyrkan efter debatten? Har diskussionen fortsatt? Är det någon som har sett över lönekvoten i sin församling eller stiften eller Svenska kyrkan i stort? Är det någon som lyfter frågan på högre nivå och utanför debattsidorna? Om det är så, berätta då gärna för oss andra hur ni tänker och vad som sägs!

Vi vet att frågan diskuterats i kyrkomötet. I höstas inkom en motion där motionärerna ville att en lönepolicy för Svenska kyrkan skulle formas utifrån debatten som varit. Både utskottet som behandlade frågan och läro­nämnden som diskuterade frågan ställer sig positiva till förslaget och tankarna bakom samtidigt som de helgarderar sig i frågan. Detta är förstås en omöjlig situation.  Man kan inte både ha kakan och degen och hela uppsättningen bunkar och vispar kvar och äta den! Exempelvis skriver läronämnden: ”En lönepolicy för Svenska kyrkan behöver ta hänsyn både till samhällets generella utveckling och till kyrkans profetiska uppdrag som har att särskilt hävda rättvisa och solidaritet.” Ett uttalande som visserligen låter rimligt – kyrkan står med en fot i världen och en fot i Guds rike –  men i just det här fallet är den struktur som världen står för en som är skadlig för människan som OECD-rapporten visar, och den ”generella samhällsutveckling” som vi borde ta hänsyn till mest av allt.

Utskottet som behandlade ärendet avslog motionen och ifrågasatte vilket genomslag en antagen lönepolicy skulle få i praktiken med orden: ”givet den ordning vi har för lönebildning inom Svenska kyrkan skulle en framtagen lönepolicy närmast få karaktären av en opinionsyttring i sammanhanget”.

Men skulle inte just en sådan opinionsyttring vara välkommen just i dag? Just i Sverige? Där inkomstklyftorna sedan början av 90-talet vuxit snabbare än i något annat västland? Där den relativa fattigdomen ökar allt mer? Där välfärdssystemet tappar mark och från att ha legat i topp av OECD-länderna när det gäller exempelvis arbetslöshetsförsäkring ligger vi nu efter de senaste årens reformer i mitten eller knappt under mitten. Detta får konsekvenser för människor. Inte bara pengarna i plånboken utan även hälsa och faktisk livslängd påverkas av den allt större skillnaden i inkomster, i vissa fall är skillnaden i förväntad livslängd så stor som 18 år. Självklart är det många faktorer som spelar in, men en av dessa är den allt större skillnaden i kapital mellan människor. En skillnad som förstås varken kyrkomöte eller läronämnd kan påverka, men en fråga som vi tillsammans kan fortsätta diskutera och en samhällsutveckling som vi som kyrka bör yttra vår opinion i! Vi önskar nu ett fortsatt gott och konstruktivt samtal om de här frågorna i hela kyrkan.

Ludvig Lindelöf
Sara Blom

 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.