Tillägg är en möjlig kompromisslösning som pekar vidare

Ingen skulle välja att börja bygga sitt hus om byggmästaren före byggstart erkänt att de inte haft rätt kompetens i arkitektur och konstruktion. Nej, då skulle de flesta av oss dra i bromsen och se över processen en gång till. Huset ska ju stå stadigt i många år.

I handboksprocessen kan jag inte se annat än att det är det som håller på att hända. Många frågar mig nu på kyrkkaffet vad vi musiker är kritiska mot. Många gånger har jag fått förklara hur Sveriges största medlemsorganisation valt att gång på gång förbise kompetensen hos en av världens bäst utbildade musikerstaber inom den egna organisationen och agera på helt oklara grunder.

I pressträffen den 16 mars erkände ärkebiskop Antje Jackelén att de haft otilllräcklig musikalisk kompetens i början av arbetet och att musikerna därför delvis haft rätt i sin kritik. Det förslag som skapades med denna otillräckliga kompetens är till stora delar det som läggs på kyrkomötets bord i höst. Mycket lite har ändrats.

Vidare vill man från kyrkostyrelsens sida påbörja ett arbete kring kyrkans musik. Äntligen, säger jag. Det är verkligen efterfrågat. En vilja med musiken, en förståelse för kyrkomusikens betydelse. En teologi som kan bära musikens viktiga roll i dagens lutherska kyrka.

Men det sker i helt galen ordning nu. Menar kyrkostyrelsen, om man väljer att anta detta förslag till beslut, att vi ska arbeta med ett erkänt bristfälligt förslag i ett antal år, till dess att ett nytt förslag till kyrkohandbok arbetats fram?

Är det inte isåfall bättre att vi behåller 1986 års handbok, vad gäller musiken (detta stämmer ju också med psalmboken, vad gäller textuderläggning etc) och antar serierna B-E som ett tillägg, som församlingar kan använda fritt efter att ”kyrkoherden beslutar efter samråd med församlingens kyrkoråd eller församlingsråd, präster och kyrkomusiker om huvudgudstjänstens uppbyggnad och utformning.” (§8 förslag till ändring i kyrkoordningen).

Prefationer i serie A, och övriga sjungna moment är något man i så fall behöver behandla separat. Det borde kunna ges ut som ett tillägg för att harmoniera med textdelarna i nya handboken.

Detta vore en möjlig kompromisslösning som pekar vägen vidare mot ett levande gudstjänstliv. Kompetens i bevarandet av traditionen, kreativitet i förnyelsen. Svenska kyrkan har den kapaciteten inom sina egna led. Använd oss kyrkomusiker!

Hanna Drakengren
organist i Arbogabygdens församling