Tillräckligt svensk för Svenska kyrkan?

Svenska kyrkan har arbetat med kategorierna kön och sexuell läggning på ett inkluderande sätt.

Mångfaldsarbetet i Svenska kyrkan har fört med sig att kvinnor kan bli präster. Öppna hbtq-personer har börjat sin bana i kyrkan som präster och diakoner. Men andra minoritetsgrupper lyser fortfarande med sin frånvaro.

Vi anser att tiden är mogen för kyrkan att mer aktivt börja arbeta för att människor med annan etnisk bakgrund än svensk ska kunna bidra till kyrkans liv, tro och teologi. Mångfald berikar som bekant arbetsplatser och därför bör kyrkan utöka rekryteringsbasen för att tillgodose en representation som speglar vårt samhälle. Olikhet är av godo om mångfaldstanken är integrerad.

Hur ser kyrkans roll ut i de komplexa sammanhang som reproducerar diskriminerande strukturer? Invandrare syns sällan i kyrkans strukturer som befattningshavare eller några som ingår i kyrkans maktstrukturer. Vi ska som kyrka inte bara bjuda in främlingen utifrån kärleken till vår nästa, utan även ge plats åt människor med olika bakgrund att delta på lika villkor.

Vit hjälper icke-vit är en bild som fortfarande lever i kyrkan. Kyrkan utvecklas genom all typ av mångfald. Svenska kyrkan kan genom mångfaldsarbete bli rikare på berättelser utan att för den skull behöva exotisera människor. Annan levd erfarenhet kan bli del av normer. Vithets- och svenskhetsnormen är förhärskande i Svenska kyrkan och på grund av organisationsstorleken har vi ett ansvar. Arbetet med etnisk mångfald behöver bedrivas på kontinuerlig basis; vi behöver ta fram siffror för faktisk mångfald, arbeta med policydokument som styr arbetet, sätta mål och tidsramar för hur etnisk mångfald kan bli verklighet, avsätta resurser och följa upp statistik med mera. Det finns många sätt att starta upp ett förnyat arbete kring mångfald.

Den världsvida kyrkan är mångkulturell och dess berättelser kan få en förnyad betydelse för Svenska kyrkans utveckling. Sverige präglas av etnisk mångfald men varför syns det knappt bland anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkans organisation? För att Svenska kyrkan ska öka sin relevans i samhället behövs en större representation utifrån etnicitet. Vi måste på allvar fråga oss hur vi skapar en inkluderande kyrka för att leva upp till den värdegrund som talar om att Gud inte gör skillnad på människor.
Kanske slår vi in öppna dörrar men vår fråga är: hur bedrivs arbetet med mångfaldig rekrytering av präster och diakoner i stiften?

Marjut Ervasti
präst i Enskede-Årsta församling, Stockholms stift
Gunilla Moshi
stiftsdiakon, Stockholms stift

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Hans Zickerman
Svenska kyrkan har under de år som vi har fått en stor grupp nya svenskar som inte haft en bakgrund i de nordiska lutherska kyrkorna inte bedrivit något större missionsarbete bland dessa. Det är självklart att vår kyrka fortsätter att domineras av etniska svenskar när de kristna invandrarna söker sig till katolska kyrkan och ortodoxa kyrkor precis som utvandrade svenskar går till SKUTkyrkorna om de finns. Vill vi ha större etnisk mångfald i kyrkan måste vi sträva efter fler konverterade muslimer, buddhister, hinduer osv.