Uppriktighet bara möjligt i kyrkan

Han ville sälja annonsplats i sin alternativa livsstilstidning och tänkte att vår församlings profil skulle passa där. Egentligen, sa han förtroligt, hade han varit en sådan där som inte förväntade sig något av kyrkan, ja, den kan ju vara så inskränkt och gammaldags. Men så hade han hamnat i något ”schysst sammanhang” och även om han fortfarande definitivt inte betraktade sig själv som troende så vore det väl roligt för oss att synas i hans hippa ecomagasin. Allt sagt med ett charmigt, kanske något självmedvetet, leende. Du vet, oss emellan.

Jag tänkte: det är bara i kyrkan det här är möjligt. Att någon kommer in och vill sälja annonsplats genom att dissa det företag som han försöker rekrytera. En märklig teknik, men han verkade tycka att den var fullt naturlig. Kanske kände han, helt riktigt, att kyrkan är ett ställe där man får – och kanske till och med bör – vara uppriktig. Kanske såg vi som var där särskilt empatiska ut och inbjöd till förtroenden, en regnig förmiddag när det inte hände så mycket i miljonprogramsområdet, ens utanför kyrkans murar. Och vi sa tack, vi ska fundera på saken och han släntrade ut, lika obekymrad som han kommit. 

Anna Sophia Bonde
präst, Lund