Vegansk kost nyckeln till ett bättre klimat

Forskare har i decennier varnat för klimatförändringarna. Det handlar inte om en avlägsen framtid utan konsekvenserna av temperaturhöjning påverkar oss redan idag.  Som en följd av sommarens torka har vi kunnat läsa om foderbrist som leder till att djur måste nödslaktas och vi har uppmanats att köpa svenskt kött.  Men lösningen på grundproblemet innebär något helt annat.

Det grundläggande problemet är att det är ineffektivt att producera mat genom att gå omvägen via djur. Stora mängder foder krävs på industriella djuruppfödningar och 75 procent av matens klimatpåverkan kommer från kött och mejeriprodukter. Sammantaget står djurindustrin för mer koldioxidutsläpp än hela transportsektorn, mycket mer än flyget som fått en framskjuten plats i debatten för sina höga utsläpp.

Vi behöver göra både och. Resa med tåg istället för flyg, ställa om vår energiproduktion och förändra våra konsumtionsmönster. Och vi behöver äta mer växtbaserat. Att stoppa så kallat ”fulkött” genom antibiotikaskatt är ett steg på vägen, men i sanningens namn: allt kött är ”fulkött”. Forskarna bakom den uppmärksammade studien i välrenommerade tidskriften Science kom fram till slutsatsen att vegansk kost förmodligen har den enskilt största påverkan för att minska klimatavtrycket.

Blandkost för en genomsnittlig svensk ger upphov till 1,8 ton utsläpp av växthusgaser per person och år. En lakto-ovo-vegetarisk kost (vegetariska livsmedel, mejeriprodukter och ägg) ger upphov till 1,0 ton utsläpp per person och år medan en vegansk kost (enbart livsmedel från växtriket) hamnar på 0,5 ton.

En kostomläggning ger dessutom fortare effekt än att byta till fossilfritt då metan bryts ned mycket snabbare än koldioxid. Och att det är angeläget att vi får effekt snabbt då extremväder redan idag orsakar stora skador.

Dagens hantering av djur behöver också ifrågasättas utifrån etiska principer. De allra flesta djur hålls instängda under fabriksliknande förhållanden. Det är djuren som har betalat priset för den höga köttkonsumtionen.

Vill vi ha ett starkt djurskydd går det hand i hand med radikalt minskad köttkonsumtion och ett bättre liv för de djur som ändå föds upp för att bli mat. Det minsta vi kan begära är att de får vistas utomhus och få böka och beta i marken, vilket är långt ifrån den verkligheten för de flesta djur idag.

En växtbaserad kost har många hälsofördelar och är näringsriktig i livets alla skeden. Personer som äter vegetariskt uppvisar minskad risk för hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer. Personer som äter vegetariskt lever längre.

Jämfört med lakto-ovo-vegetariska kostalternativ verkar vegansk kost  ge ytterligare skydd mot övervikt, högt blodtryck, diabetes typ 2 och dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Att äta helt växtbaserat har visat sig kunna få hjärtkärlsjukdom att gå tillbaka. I studier har åderförkalkning i blodkärl tillbakabildats hos majoriteten av personer som gör ett sådant kostskifte.

Inom Svenska kyrkan har flera församlingar och stift drivit frågor kring fastigheter och energieffektivisering. Men livsstilfrågor som vad vi äter, hur vi reser och konsumtionsmönster måste också lyftas fram. Mål för hållbar utveckling behöver komma med i församlingars policydokument och omsättas i handling tillsammans med aktiv opinionsbildning.

Vår västerländska kultur har länge präglats av ett dualistiskt tänkande. Detta har bland annat gällt människans syn på djuren där människans särställning har framhävts. Föreställningen att det skulle stå människan fritt att utnyttja djur och natur är en förutsättning för dagens rovdrift. Kyrkan har bidragit till denna hierarki, till exempel genom att tolka Bibelns skapelseberättelser i betydelsen att framhäva människans överhöghet istället för lyfta fram människans uppdrag att ”bruka och vårda” skapelsen (1 Mos 2:15).

I den politiska debatten inför valet behöver de negativa konsekvenserna av kött- och mejeriprodukter lyftas fram. Det är dåligt för djur, miljö och klimat. Det är inte bra för människors hälsa och bidrar inte heller i arbetet för en mer rättvis fördelning av världens resurser. Var finns handlingsplanerna för hur vår kött- och mejerikonsumtion ska minska till förmån för mer växtbaserad mat?

Potentialen för omställning till mer växtbaserad livsmedelsproduktion i Sverige är god enligt forskare. I Sverige pågår spännande ett innovationsarbete kring att ta tillbaka och förädla traditionella svenska kulturgrödor som till exempel matlupin, gråärter och åkerbönor. Här bör vi undersöka och stödja exportmöjligheterna för Sverige.

Pär Friberg
präst i Svenska kyrkan

Camilla Björkbom
förbundsordförande för Djurens rätt

David Stenholtz
överläkare i onkologi och ordförande i Läkare för framtiden