I KT nummer 43/15 ifrågasätter Annika Borg Svenska kyrkans påverkansarbete, utifrån ett seminarium om Västsahara där Svenska kyrkan var medarrangör.
Svenska kyrkan kan inte välja bort påverkansarbete. Diakoni och profetiskt arbete för rättvisa, fred och en skapelse i balans är omistliga delar av kyrkans väsen och tro. Däremot måste det ständigt föras samtal om arbetssättet och vilka frågor vi väljer att lyfta.
I Svenska kyrkans internationella arbete är policydialog en viktig metod för att nå positiv förändring och påverka grundorsakerna till de problem människor brottas med. Policydialog bedrivs i första hand av våra samarbetspartner i deras lokala, nationella och regionala sammanhang. Vi bedriver påverkansarbete och policydialog i relation till beslutsfattare i Sverige, EU och FN i ett antal sakfrågor. Så långt som möjligt ska arbetet drivas i samarbete med partner och genom ekumeniska nätverk. Tillhörigheten till den globala världsvida kyrkan, och kontakterna med partner, ger oss legitimitet, perspektiv och erfarenheter att bidra med i dialogen med beslutsfattare och tjänstemän.
I riktlinjerna för policydialog i det internationella arbetet åtar sig Svenska kyrkan bland annat att
• i ord och handling agera i enlighet med teologiska ställningstaganden för att främja liv och att ta ställning för den som lever i utsatthet.
• bedriva policydialog utifrån Svenska kyrkans internationella arbetes mandat och tydligt formulerade positioner.
Svenska kyrkan arbetar inte specifikt med Västsahara, men ville bidra till att lyfta frågan ur ett människorättsligt och folkrättsligt perspektiv. Vi uppfattar att ett brett spektrum av talare medverkade, men beklagar att det inte gavs tid för frågor och kommentarer.
Jag välkomnar en fortsatt diskussion och granskning av arbetet med policydialog och är öppen för klagomål på tillvägagångssätt och metoder i arbetet, utifrån de åtaganden som uttrycks i riktlinjerna.
Gunnel Axelsson Nycander
Tf policychef,
internationellt arbete Svenska kyrkan
LÄGG TILL NY KOMMENTAR