Svenska kyrkan i utlandet

Visbymodellen riskerar att försvaga Skut-arbetet

Det är inte vad den starkt expanderande Utlandskyrkan behöver. ”Visbymodellen” verkar vara ett förhastat beslut som inte gynnar Utlandskyrkan, skriver Göran Sagen.

Under rubriken ”Tre samråd blir ett i Visby” i Kyrkans Tidning nummer 41/17 redogör stiftsadjunkt Bimbi Ollberg för hur Svenska kyrkans internationella engagemang skall kanaliseras i Visby stift. Rubriken på inlägget är talande. Men nedslående. Ur Skuts/Utlandskyrkans synvinkel innebär det ännu ett steg tillbaka, ett försvagande av Skuts ställning på såväl nationell- stifts- som församlingsnivå.

Genom kyrkomötet har dock kyrkan bestämt att det på nationell nivå skall finnas såväl ett Råd för Skut (Utlandskyrkan) som ett Internationellt råd (f.d Lutherhjälpen och Svenska Kyrkans Mission) med sina specifika uppdrag. Så ser det också ut i de flesta stift.

På församlings-/pastoratsnivå finns ofta internationella grupper. Tyvärr har SKUT där ofta satts på undantag. I dessa lokala grupper måste dock finnas ombud för såväl ”Internationella arbetet” som för SKUT. Det är viktigt med engagerade människor med specialkunskap för Svenska kyrkans båda ”utlandsben”. Men det är skillnad att ha kunskap om svältkatastofen i Sydsudan eller unga kristna i Pakistan och hur till exempel svenska församlingen i Melbourne eller Aten fungerar och deras behov av stöd från ombuden här hemma både vad gäller såväl information som ekonomi. Båda kategorierna ombud är lika viktiga. SKUT-ombuden förväntas i år medverka till att 8-10 miljoner samlas in i Sverige.

Vid Kyrkomötet 2016 behandlades en motion om att via Kyrkoordningen stärka SKUT:s ombudsorganisation. Motionen hade sina rötter i Skara stift men var väl förankrad i samtliga stifts Skut-råd, representerande cirka 2000 ombud. Motionen avslogs , men en reservation från flera ledamöter i organisationsutskottet resulterade i att Nationella Rådet för SKUT tillsatte en arbetsgrupp med samma uttalade syfte: att via de olika SKUT-råden stärka ombudsorganisationen.

Arbetsgruppen har träffats ett flertal gånger och kommer att framlägga sitt omfattande arbete i skriftlig form i början av nästa år. Visbymodellen måste därför ifrågasättas. Risken för försvagning av SKUT-arbetet är uppenbar. Stiftsadjunkt Ollberg säger att såväl internationella arbetet som SKUT-arbetet i stiftet ”tappat fart”. Sammanslagning, stordrift i detta och andra kyrkliga sammanhang innebär stora risker för anonymitet och minskat engagemang.

Faran är att Skut ännu en gång hamnar i underläge här på hemmaplan. Det är inte vad den starkt expanderande Utlandskyrkan behöver. ”Visbymodellen” verkar vara ett förhastat beslut som inte gynnar Utlandskyrkan. Därför: Gör inte SKUT mindre—utan större i stifts och församlingssammanhang här hemma. Utlandskyrkan är hela Svenska Kyrkans angelägenhet och ansvar. Låt oss därför avvakta resultatet av den nationella utredningen och handla därefter.

  • 5 Kommentarer

    Logga in för att kommentera

  • Larsa Rännar

    Det är ett bra inlägg i samtalet om vad vi ska göra med SKUT. Men det enda som kan skapa en gynnsam utveckling och stabilt sammanhang för utlandsförsamlingarna det är att Visby stift får inlemma församlingarna under biskopens armar fullt ut. Redan nu kommer elektorer, präster och diakoner att rösta fram Visbys nya biskop. Det är i detta sammanhang verkligen konstigt att församlingarna på Gotland får dela sin biskop med alla utlandsförsamlingarna utan att känna någon större enhet och samröre.
    Varje församling i SvK behöver ett starkt andligt, teologiskt, pedagogiskt, liturgiskt stöd från ett stiftskansli. Församlingsinstruktion och Kyrkoherdeträffar minst 1 ggn per år är ett måste i alla stift.
    Det som tas upp som Visbymodellen syftar till att samordna de tre olika råden för kyrkans internationella arbete. SKUT är inte primärt ett internationellt område, det är svenska församlingar som förvisso har internationell karaktär men ska vara uppbyggda på samma sätt som övriga församlingar.
    Lutherhjälpen och Missionen är däremot hela SvK angelägenhet på ett helt annat sätt.

    Låt Visby stift och biskopen få hysa alla utlandsförsamlingarna.

  • GÖRAN SAGEN

    Några tillrättalägganden och kommentarer till tidigare inlägg av Larsa Rännar:
    1.Biskopsfunktionen och Domkapitlet i Visby fungerar bra som tillsynsorgan för SKUT/Utlandskyrkan.

    2.Det är viktigt att kanslifunktionerna(ledning, information, insamling, ombudsorganisation mm) finns kvar i Uppsala som en central funktion tillsammans med Svenska kyrkans övriga på nationell nivå.

    3.Det finns en uppenbar risk att lägga alla inhemska SKUT-funktioner i ett enda stift. Man tappar därmed ombudsengagemanget i övriga stift.SKUT/Utlandskyrkan är ju emellertid HELA Svenska kyrkans angelägenhet ----Målgruppen: såväl utflyttade (ca 660 000 personer) som turister kommer ju från hela det geografiska Sverige.

    4.Inför det stundande biskopsvalet i Visby( 11.jan 2018) är det viktigt att den som kandiderar och blir vald är väl förtrogen med SKUT:s arbete eftersom detta kommer att uppta merparten av biskopens arbetsdag....

    5.Stärk SKUT-rådens och ombudens arbete i ALLA stift.

    Varma SKUT-hälsningar

    Göran Sagen
    f.d SKUT-präst
    Ordf. SKUT-rådet i Skara stift
    Ordf. Kamratföreningen SKUT-Veteranerna

  • Larsa Rännar

    Tack för svar Göran!
    1. Ja, biskopen och domkapitlet fungerar med tillsyn för präster och diakoner. Men enbart för de yrkesgrupperna. Inte kring tillsyn av församlingarna. Och eftersom främjandefunktionen ligger på Nationell nivå finns inte heller den i ngn större omfattning. Församlingarna i Utlandet är öar utan riktig kontakt med ett stiftskansli. Ö matchar öar, därför Visby=SKUT.
    2. Det är sant att ombudsgrupperna runt vårt land är viktiga men de stora pengarna dras in på plats. Bara på Mallorca dras säkert in bortåt 1 miljon sek på vigslar. Resten kommer från kyrkoavgiften+kollekter i Sverige och de pengar som du och de andra ombuden samlar in.
    3. En utlandsförsamling är främst sin egen angelägenhet som församling i SvK och då måste den tillhöra ett stift- en biskop. De funktioner som finns på ett stift med pedagoger, musiker, diakoni, andlig vård, administration etc är unika för just församlingsarbete. Som kh i Sverige har jag veckovis ibland daglig kontakt med stiftet. Som SKUT kh hade jag mkt sporadisk kontakt med Kyrkokansliet och enbart 1-2 ggr/år med Visby stift.
    4. Biskopen i Visby måste absolut vara mera än bara ceremonimästare som inviger/installerar.

  • GÖRAN SAGEN

    Förtydligande:
    1. Mitt inledande, kritiska inlägg ang. vad jag kallar "Visbymodellen" gäller alltså planerna på att slå samman allt utlandsarbete i ett gemensamt råd. Därmed upphör SKUT-rådet och kunskapen om utlandskyrkan minskar liksom insamlade medel.---Jag menar att beslutet i Visby stift är förhastat eftersom det sitter en kommitte´ på nationell nivå vars uppdrag är att STÄRKA ombudsorganisationen. Vi bör alltså avvakta deras redovisning innan vi handlar på egen hand.
    2.".....de stora pengarna dras in på plats". Enligt kansliet i Uppsala behöver församlingsombuden medverka till att 8-10 miljoner samlas in årligen i Sverige.
    3. Biskopsfunktionen. Jag utgår från att visitationer fungerar minst lika bra som det gjorde på min tid. Däremellan besöksresor från kanslipersonalen.Kontakten med kansliet är ju ömsesidig och kan säkert förbättras - från båda håll
    Göran Sagen

  • Larsa Rännar

    Ok Göran vi talar om delvis olika saker.
    1. I ett mindre stift som Visby ser jag inga problem med att skapa en Internationell ombuds-grupp. Det viktiga är ju att de internationella arbetet, kontakterna lever. SKUT är primärt inte samma uppdrag som fd Lutherhjälpen eller SKM. På plats ute i världen har personal vid varje ”station” av Utlandskyrkan s a s ”häcken full” med att serva och finnas för de svenska medborgare som befinner sig i landet. Endast en liten del av verksamheten är att beteckna som Inter-nationell, inter-ekumenisk, inter-religiös. Det är helt enkelt som en vanlig svensk församling men med små resurser och få anställda men enorma mängder frivilliga.
    2. Det finns stora fördelar med den typen av struktur i en utlandsförsamling. Hemma i Sverige ”förblindas” och ”passiviseras” vi av kyrkoavgiften. Den ger oss en falsk trygghet. Gäller dock inte den del som går till förrättningar och begravningsavgiften.
    3. Det jag pekar på är möjligheten till en ”win-win” situation. Att rädda kvar Visby stift och att ge Utlandsförsamlingarna den plats och bas som kyrkoordningen förestavar. Bara så!
    Jag är enormt tacksam för allt det stora arbete som ombuden står för.

Mer inom samma ämne
Svenska kyrkan i utlandet
Svenska kyrkan i utlandet