Forskning och praktik möts i Gudstjänsten i Asarum

Söndag i Asarum. Knappt fyrtio personer deltar i högmässan. Det är väl egentligen ganska bra med tanke på att pastoratet endast har 7800 medlemmar. Men kyrkoherde Karin Elmblad är inte nöjd.

– Jag tycker vi borde ha 80 deltagare en vanlig söndag, slår hon fast.

Är det möjligt? Pastoratet bestämde sig för att ta reda på det. Satsningen kallas gudstjänstprio och involverar hela pastoratet. Och religionspedagogen Caroline Gustavsson följer satsningen i fältstudien, Delaktighet i praktiken.

Och det är upplevelsen av delaktighet Caroline Gustavsson fokuserar på.

– Jag försöker, i intervjuer med anställda, ideella och församlingsbor ta reda på hur de upplever sig delaktiga, vad de saknar och vad de uppskattar.

I sin senaste studie Delaktighetens kris formulerade Caroline Gustavsson kriterier för delaktighet. Till exempel bör deltagarna i en gudstjänst veta varför man samlas och ha utrymme att påverka. De bör också känna trygghet och engagemang. Detta teoretiska ramverk använder hon i mötet med Asarums pastorat.

Caroline Gustavsson delar sina analyser med pastoratets medarbetare.

– Medarbetarna har tagit emot mig med stor värme och nyfikenhet.

Asarum har inte begärt dispens från domkapitlet, utan jobbar utifrån de givna ramarna.

– Det här är inget projekt, utan en långsiktig prioritering, förklarar Karin Elmblad. Om vi inte kan skapa större delaktighet utifrån den kyrkohandbok vi har, då är det ju något som är fel.

Karin Jepsson är ledamot i kyrkorådet. Hon sitter med när gudstjänstteam grön ska förklara hur gudstjänstprio fungerar i praktiken. Två team alternerar som gudstjänstansvariga. Även pedagoger, vaktmästare och kyrkvärdar är med i teamen. Förtroendevalda och anställda samarbetar tätt ihop med detta.

– Det gör stor skillnad att jobba så här, säger Joakim Persson, präst. Vi har fått lägga om tjänsterna för att få tid att planera tillsammans två tillfällen varje vecka. Och det ger resultat. Besökarna ger uttryck för att vi är bättre förberedda och mer genomtänkta.

– Ska gudstjänsten växa så behöver församlingen – och då pratar jag inte om medarbetare utan församlingen som helhet – vara mer synlig. Inte genom kampanjer eller jippon utan just genom enkla möten som kan växa till något mer, säger Karin Elmblad.

Kristina Rydström är vaktmästare. Numera läser hon texter och delar även ut nattvard ibland.

– Det hade jag väl kunnat göra förut också, men vi gjorde aldrig så. Det har blivit roligare att jobba, säger hon.

Pastoratets diakon, Birgitta Arborelius, är med i det gröna teamet.

– Jag får en ny möjlighet att möta församlingsbor regelbundet. Vi är där drygt en timme innan gudstjänsten och även på kaffet efter, så det finns tid att samtala. Jag märker att fler hittar in i annan verksamhet.

Gudstjänstprio påverkar mycket mer än bara söndagens gudstjänster. Alla verksamheter har sedan september gudstjänsten i fokus. Det gäller ungdomsgruppen, konfirmander och andra.

– Jag upplever att fler kommer till kyrkan, säger kyrkvärden Åke Johansson. Och det är roligt att till exempel konfirmander är med och hjälper till.

Men hur är det då att ha en forskare som dokumenterar och analyserar det man gör.

Alla i gudstjänstteam grön ler brett när forskaren kommer på tal.

– Det är helt unikt. Ett nytt sätt att arbeta för mig, svarar organisten Noora Karhulouma.

– Det tvingar oss att formulera oss tydligare. Hon lyfter mig ett snäpp, fyller Karin Elmblad i.

– Hon är som vår pt. Vi skulle aldrig ha fått den typen av respons annars.

En del är roligt att höra. Men en del är också smärtsamt.

– Genom Caroline Gustavssons intervjuer kommer det fram att många människor varken vet om församlingens strävan efter att bli fler eller ens tycker att det är viktigt. Min slutsats av det är att det finns en diskrepans mellan oss som är medarbetare i pastoratet och människor som bor i pastoratet. Detta måste tas på allvar, konstaterar Karin Elmblad.

Sommaren 2019 är det dags för Caroline Gustavsson att summera satsningen. Hon hoppas kunna publicera studien i en form som gör att andra församlingar kan ha glädje av Asarums arbete.

– Det är otroligt ambitiöst av en liten församling att satsa på det här sättet. Och intressant att de valt att jobba med de gränser som handboken sätter, säger Caroline Gustavsson.

Karin Elmblad är väl medveten om dessa gränser.

– Nu fyra månader in i arbetet ser vi att handboken innebär en stor utmaning. Behovet att dela tro tillfredsställs inte i en vanlig högmässa. Det är också svårt att fira mässan så att barn och ungdomar ryms i den. Man kan såklart göra särskilda mässor då och då men det är märkligt att vissa åldersgrupper inte inkluderas när vi firar huvudgudstjänst. Kanske måste vi be om dispens.