Församlingsliv

Unga samer nyfikna på sin kultur

Årets samiska konfirmationsläger har precis avslutats med mässa i Burträsk kyrka. Aldrig tidigare har så många som 62 femtonåringar varit med på lägret. Längtan efter fördjupning i den samiska identiteten är stor.

Programmet på Edelviks folkhögskola i västerbottniska Burträsk är fullmatat. Samisk historia, andakter, filmvisning, språk, egen filmproduktion, sång före maten och lekar och aktiviteter fyller dagen när Kyrkans Tidning är på besök.

Mellan två pass lyckas vi få en pratstund med ett par konfirmander. Joar Svonni från Kiruna och Tilde Bergqvist från Jokkmokk är fyllda av intryck.

Roligast med lägret är att träffa folk och lära sig en massa, det är båda ense om. Särskilt uppskattade de resan till fjällen över midsommarhelgen då alla kom varandra närmare, säger Joar och visar sin samiska frälsarkrans. Mest tycker han om tystnadspärlorna som är gjorda i renhorn.

– Alla mina kompisar känner till det här lägret och mina äldre syskon gick här för flera år sedan, säger Joar Svonni. Det är liksom ett känt läger och det var självklart att jag skulle gå.

Tilde Bergqvist håller med.

– Min syster som är 18 säger att det här är det bästa hon gjort. Det är svårt att se på det när man är mitt uppe i det, men jag trivs väldigt bra. Vi har så kul.

När de visat runt där de bor går vi ut på gården. Joar har med sig en lasso och visar hur han gör när han fångar in renkalvarna i Ales-jaure där han jobbar med kalvmärkningen tillsammans med familjen på somrarna.

– Jag fångade min första ren när jag var sex år. Vi jobbar sju, åtta timmar per dag. Det är ett hårt jobb och på vintern stödfodrar vi renarna, säger han och kastar ett perfekt kast mot trä-plinten som krönts med renhorn. Själv är han inte nöjd och tycker det är lite för tungt att kasta med en 9 millimeters lasso.

Under två veckor har konfirmander och ledare arbetat sig igenom den samiska kulturen och språket, den samiska frälsarkransen och försökt få ihop den egna identiteten som samer med andlighet och kristendom. Lägerledare är Nils Johan Labba, med rötter i Laevas sameby i Kiruna kommun. Till vardags är han slöjdare och har olika förtroendeuppdrag, som ledamot av Sametinget och i Samiska rådet i Svenska kyrkan.

– Här på det samiska konfirmationslägret är den samiska tillhörigheten i majoritet. Här får vi gå in i det samiska, bekräfta dopet på samiskt vis och göra det samiska mer närvarande. Här behöver man inte förklara vad renskötsel är, här slipper man möta samhällets okunskap om det samiska, säger han.

– Den vardagsrasism som vi utsätts för i samhället, det sätt som vi blir bemötta på i Sverige, slipper vi här. Svenskarna besitter en fundamental okunskap om det samiska, man vill helt enkelt inte lära sig. Men intresset kommer och går, för fem, sex år sedan var det större. Nu går ett parti som Sverigedemokraterna framåt och då främlingsgörs det man inte förstår. Och med okunskap kommer rädsla.

Svenska kyrkans vitbok och ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skedde i kyrkans namn mot samerna, kom först för ett par år sedan så processen med försoning är ganska ny. Just denna dag har Nils Johan Labba ett pass om samisk nutidshistoria. Konfirmanderna får göra nedslag i viktiga perioder i historien.

Hemma i Grytsjö i Marsfjällen jobbar Evelina Olofsson som språkarbetare och hon tar lägrets språkpass på eftermiddagen. I dag är det sydsamisk språkdag och vi får lära oss att den sydligaste gränsen för språkområdet går i höjd med Idre i norra Dalarna. Det mesta säger hon på samiska, men ledaren Daniel Barruk översätter till svenska. Ungdomarnas kunskaper i de samiska språken varierar och det är viktigt att alla förstår.

– Fler och fler samiska föräldrar väljer att värdera det samiska allt högre. Jag tror att det är därför lägrets popularitet ökar. Kombinationen av samisk kultur, andlighet och kristendom är det unika här. Att vi samlar ungdomar från ett så stort geografiskt område avspeglar verklighetens geografi, men också samhörigheten med varandra som folk, säger Evelina Olofsson som gör sitt sjätte år som ledare på det samiska konfirmationslägret.

– Jag känner i hjärtat att vi, det samiska folket, är på väg någonstans. Vi har mycket att jobba med, men med tålamod och Guds ledning kommer vi att få ihop processen, fortsätter Evelina Olofsson och väger orden för att det ska bli rätt formulerat. Varje felskär riskerar att bli en missuppfattning.

De flesta samiska ungdomar på lägret kommer naturligt nog från de nordligare delarna av Sverige, men även så långt söderut som Vreta kloster utanför Linköping. Ulrika Stenman jobbar vanligtvis som diakon i Öckerö församling utanför Göteborg.

– Jag tror att det är bra att jag symboliserar det här med att vara same och bo långt bort från Sapmi. Du är inte ensam om det, säger Ulrika Stenman som lämnade Jokkmokk 2002.

I Kiruna kommun bor flest samer i Sverige, följt av kommunerna Jokkmokk och Gällivare. Stockholmsområdet har också många människor med samiskt ursprung.

Den samiska frälsarkransen är viktig i konfirmandundervisningen på Edelviks folkhögskola. Martin Lönnebos frälsarkrans tillverkas inför varje läger i samiskt hantverk. Gud- och jagpärlorna är i silver för att visa på silvrets betydelse för samiskt konsthantverk, kärlekspärlorna i björk färgas med alspån och doppärlan har de samiska färgerna. Ökenpärlan och Nattens pärla görs i renskinn respektive svart sten.

Fram till för några år sedan organiserades konfirmandlägren, som på den tiden skiftade mellan Luleå och Härnösands stift, tillsammans med den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra. Men Sáminuorra avslutade samarbetet eftersom det fanns ett missnöje med det dåvarande lägrets samiska kompetens.

Det är förändrat nu, enligt Anna-Stina Wikström, ansvarig pedagog och projektledare för nuvarande konfirmationsläger i Burträsk. Bättre kontakter mellan konfirmander och hemförsamlingar har också utvecklats.

Samiskt konfirmationsläger from Kyrkans Tidning on Vimeo.

Fakta: Samiska konfirmationslägret

Huvudarrangör är Luleå stift. Medarrangörer är Härnösands stift och Svenska kyrkan på nationell nivå. Konfirmandtiden börjar första advent med uppgifter inför lägret 16 juni-1 juli.

Plats för lägret är för femte gången Edelviks folkhögskola i Burträsk, fyra mil från Skellefteå. Midsommar firades i fjällen, nära Hemavan.

Fokus ligger på samisk, ung och kristen identitet samt på samernas identitet som ursprungsfolk med egen kultur och egna språk.

62 konfirmander, 30 ledare samt prästen Ola Persson. Konfirmationsgudstjänst i söndags i Burträsk kyrka i Västerbotten.

Fakta: Om det samiska

Samiska rådet finns i Svenska kyrkan på nationell nivå och svarar under kyrkostyrelsen. Bland annat bevakar Samiska rådet samernas rättsliga förhållanden i kyrkan och samhället samt samordnar arbetet med översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel. Samiska rådet består av sju ledamöter och lika många ersättare som utses av kyrkostyrelsen.

Sametinget är både en folkvald församling och en svensk statlig förvaltningsmyndighet som ska arbeta för en levande samisk kultur.

Nordsamiska är det största samiska språket och talas av omkring 20 000 i hela världen. I Sverige talas även lulesamiska, sydsamiska, umesamiska och pitesamiska.

LEDIGA JOBB

29

E-tidning

Kyrkans Tidning nr 29/30 2018