Vårdhunden Amos tänder en gnista på Sofiagården

Pudeln Amos, 2 år, är god vän med Elsa, 99. Elsas hörsel är dålig, men med Amos för hon ett ständigt samtal. Amos är vårdhund och besöker Sofiagården i centrala Stockholm tillsammans med matte Margareta Arvedson. Det som är lek och bus för Amos är viktig stimulans för de boende på demensavdelningen.

Elsa bor på avdelningen och brukar tillbringa dagarna liggande på soffan i dagrummet, avskärmad från omvärlden. Men när Amos kommer får han all hennes uppmärksamhet. Han nosar henne i ansiktet och öronen. När han pussar Elsa i ansiktet kniper hon ihop ögonen, men trivs.

– Du får gärna ligga här, hela tiden, men du får inte kissa, säger Elsa.

Hon småpratar med Amos och kommenterar till hunden vad som händer. Plötsligt stämmer Elsa upp en gammal visa, högt och ljudligt.

Kent, som också bor på avdelningen, ansluter till dagrummet. Han får hundgodis att ge till Amos och har en rolig stund med hunden när han fintar och låtsas kasta i väg bitarna innan Amos får dem.

Varje vecka besöker Amos och Margareta Arvedson ett par avdelningar på Sofiagården vård och omsorg, som drivs av Bräcke diakoni. Margareta och Amos är ett utbildat vårdhundsteam och eftersom de boende inte har träffat Amos så många gånger blir det fortfarande mest kel och lek vid besöken.

Men Margareta Arvedsons förhoppning är att de boende så småningom ska kunna göra olika lekar med Amos. Hon visar, lägger ut föremål på golvet som Amos får hämta och lämna till matte, och hon och Amos har dragkamp med en leksak.

Amos är fortfarande lite valpig och mammig och matte Margareta Arvedson styr honom med fast hand. Hon är diakon, pensionär sedan några år. I botten är hon sjuksköterska och har arbetat på flera demens- och äldreboenden, men också i församlingar. Hon är van hundägare – Amos är hennes och makens femte hund.

Margareta Arvedson ville kombinera sitt hundintresse med en insats på vårdboenden. Forskning har på senare år kunnat visa vetenskapligt att djur har en positiv inverkan: personer som är äldre eller dementa blir piggare och gladare, samtidigt som tal och rörlighet tränas. Och minnen ända från barndomen kan väckas.

Många hundar kan vistas på boenden, men inte alla får kallas vårdhundar. Margareta Arvedson och Amos har tillsammans gått en utbildning till vårdhundsteam och är nu certifierade enligt svensk standard.

För att vara lämplig som vårdhund bör hunden ha ett stabilt psyke och klara av att inte distraheras av oväntade ljud eller ljus, eller okända människor. Inte heller människor som gråter eller ropar högt får oroa dem.

Men viktigt är också att hunden är social och gärna själv går fram och tar kontakt med de boende.

– De behöver kunna förmedla glädje, säger Margareta Arvedson.

Hon beskriver mer vad som gör just hunden särskilt lämplig med personer som är dementa.

– De skapar en kontakt mellan människa och hund som går bortom orden. Beröring är också väldigt viktigt.

Margareta Arvedson kallar de hundar som besöker människor med särskilda behov ”värdighetens väktare”. Det pekar på hundens uppgift: att uppmuntra de funktioner som fungerar hos personerna med demens, att visa glädje över att träffa dem. Och i allt visa personerna värdighet.

– Hunden bryr sig inte ett dugg om hur den boende ser ut, om personen kan prata och minnas. Amos hela fokus ligger i mötet med den boende, utan fördomar.

Margareta Arvedson har sett flera möten mellan hundar och personer på andra vårdboenden.

– Särskilt människor som omgivningen tycker är besvärliga är de som hunden få kontakt med. Hunden ställer inga konstiga frågor till dem och har inga krav på dem. Då lägger sig deras aggressioner och frustrationer, även mot människor.

Hon berättar om en person som hade haft en stroke och inte kunde tala. Men med vårdhunden talade hon. Och de förstod varandra.

Ett etiskt förhållningssätt till personer som är dementa är viktigt, påpekar Margareta Arvedson. Det innebär att fokusera på de förmågor som personen har, inte hindras av oförmågor.

– Att ta vara på glädjen, se det meningsfulla som personen kan uppleva, även om det är kort och i stunden. Och att se hur betydelsefullt det är att hunden når fram till en människa bortom orden, och till och med kan vara förmedlare, öppna vägen mellan två människor.

En hund kan också få boende som inte vill gå ut på promenad att ändå göra det – för hundens skull.

Leo som brukar gå ut med Amos kommer till dagrummet. Margareta och Leo tar med Amos till den närbelägna Vitabergsparken. Med hjälp av ett dubbelkoppel har båda två kontroll över hunden.

– Hunden motiverar till träning och får de boende att känna sig behövda och att de får ta ansvar – när efterfrågades det av dem? Det är livskvalitet, säger Margareta Arvedson.

 

Hundbesök ger stor må-bra-känsla för stunden

 

Karin Thune, verksamhetschef på Sofiagården, tycker att det är en fantastisk möjlighet att de boende får besök av Amos och matte Margareta Arvedson. 

De boende som annars har svårt att fungera ihop med andra människor och att prata, får kontakt med hunden, berättar hon. Amos får de boende att minnas djur de har haft tidigare i livet. 

– Och de blir mer positiva och aktiva, och får tillbaka förmågor som de inte har haft på länge, säger Karin Thune. Boende som tycker det är svårt att ha en annan människa helt nära accepterar när en hund kommer nära dem. 

På Sofiagården är personalen positiv till hundbesöken och ser vilka fördelar det innebär för de boende. De som har allergier eller är hundrädda behöver inte heller träffa Amos. 

– Men det finns alltid personal som tycker att det är roligt med hund, så det spinner man vidare på, säger Karin Thune. 

Hon ser tydliga skillnader efter besöken. 

– De boende vaknar till liv och det syns att de blir glada, säger Karin Thune. Det blir en enormt stor må-bra-känsla, även om de glömmer bort besöket lever känslan kvar. 

<iframe src="https://player.vimeo.com/video/242539689" width="640" height="360" frameborder="0" webkitallowfullscreen mozallowfullscreen allowfullscreen></iframe> <p><a href="https://vimeo.com/242539689">Vårdhunden Amos</a> from <a href="https://vimeo.com/kyrkanstidning">Kyrkans Tidning</a> on <a href="https://vimeo.com">Vimeo</a>.</p>

Fakta: Vårdhund

En certifierad vårdhund har genomgått lämplighetstest tillsammans med sin förare. Hund och förare har därefter utbildats under ett år och genomgått ett slutprov för certifiering. Vårdhundsföraren måste ha vårdutbildning och minst två års yrkeserfarenhet. Det finns en nationell standard för vårdhundar enligt SIS, Svenskt standardiseringsorgan. En vårdhund ska kontrolleras vartannat år då även certifieringen ska förnyas.

Vårdhundsteamet arbetar på ordination av legitimerad vårdpersonal och utifrån uppsatta mål. Teamet kan arbeta inom exempelvis äldrevård, demensvård, på hospice och vid rehabilitering. Verksamheten omfattar områden som minnesträning, fysisk, social, kognitiv (kunskap) träning och empatiträning.

Allt fler kommuner och landsting anlitar vårdhundsteam i sin verksamhet, liksom också några församlingar. Margareta Arvedson har en anställning hos Sofia församling under hösten. Gustav Vasa församling i Stockholm har tidigare haft henne anställd som vårdhundsförare, och även bekostat en del av vårdhundsutbildningen.

Foto: Mikael M Johansson

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.