Nyheter
Ämnen:
Ämbetsbärare är extra utsatta eftersom det förekommer anmälningar mot dem som egentligen handlar om helt andra saker. Illustration: Aake Nystedt

Domkapitlen tyngs av kiv i församlingarna

”Om du anmäler mig ska jag minsann anmäla dig!”. På domkapitlens bord hopar sig anmälningarna när församlingskonflikterna rasar.

Kyrkans Tidning har granskat alla beslut domkapitlen fattat angående präster och diakoners behörighet att utöva ämbetet under 2000-talet. I nästan alla stift fanns anmälningar mot präster eller diakoner där det var tydligt att grundproblemet egentligen låg i en större konflikt i församlingen.
I dessa ”långbänkar” är ofta ämbetsprövningarna bara toppen på ett isberg av beslutsprövningar; beslut fattade i kyrkoråd och nämnder överklagas i det oändliga till domkapitlet.
Lotta Novosel är stiftsjurist i Strängnäs stift sedan 2000. Hon har upplevt flera fall där dom­kapitlet använts som ett slags slagträ i en utdragen församlingskonflikt.
– Det tar otroligt mycket tid. Och det känns ibland som att vi lägger tiden på fel saker eftersom just beslutsprövningsärendena i domkapitlet ganska sällan leder till någon pastoral förbättring.

Ett exempel i Strängnäs stift är den segslitna tvisten i Turinge-Taxinge församling där beslutsprövningarna och överklagandena avlöst varandra under lång tid.
– Det är olika grupperingar som agerar mot varandra. Vi har ibland haft svårt att hålla ordning på alla turer, eftersom de olika ärendena har gått in i varandra. Nu har det varit lugnt ett tag men jag vågar inte säga att allt är frid och fröjd än. Erfarenheten talar dock för att ordningen återställs och att församlingen kan må riktigt bra till sist, säger Lotta Novosel.
Även Lunds domkapitel har haft en del följetonger. Församlingar som råkat i djupa och långvariga konflikter vilket genererat många domkapitels­anmälningar.

Anders Ploman är stiftsjurist i Lund sedan 1990. Han beskriver den infekterade stämningen som resulterar i att man tar alla chanser att klaga. Det blir många beslutsprövningar och en del behörighetsprövningar också, som tar mycket tid och kraft i domkapitlet. Det mest aktuella fallet är det i Skanör-Falsterbo. Där har några kyrkorådsbeslut överklagats och kyrkoherden anmälts till domkapitlet.
– Det är ett omfattande ärende där även Arbetsmiljöverket är inblandat. Vi har sett liknande fall i andra pastorat. Det ena ger det andra. En anmälan möts med en annan och konflikten förvärras när den kanske inte var så stor från början. Man får hoppas att kyrkovalet kan göra att det kommer in lite nytt folk i kyrkorådet.

Är ämbetsbärarna extra utsatta i sådana här konflikter, eftersom de personligen kan bli anmälda?
– Ja, säger Anders Ploman. I Skanör-Falsterbofallet är det bara kyrkoherden som blivit anmäld men det är ett litet pastorat med bara två präster och en diakon.
Han påpekar också att församlingsborna är utsatta.
– Några har hört av sig och undrat om de kan få byta församling. Men så får man inte göra.

Finns det något sätt att undvika dessa långbänkar i domkapitlet?
– Vi försöker med utbildningsinsatser, konsulter och samtal. Men det är trögarbetat.  Vi kan också vidta kraftfullare åtgärder som att strypa bidrag, obehörigförklara någon eller tvångssammanlägga församlingen med en annan. Men något sådant har vi inte gjort i Skanör-Falsterbo, säger Anders Ploman.
Inte heller Lotta Novosel kan se något enkelt sätt att undvika att dessa ärenden belastar domkapitlen.
– Systemet är sånt att vi måste pröva alla ärenden. Det är en del av den demokratiska processen vi valt att ha inom kyrkan. Det vi har talat om här på stiftet är att vi måste hitta sätt att komma in tidigare i dessa konflikter. Vi måste öva oss i att se signalerna och också rusta församlingarna så att de kan ta itu med konflikter tidigare.

Fakta

Ärenden i domkapitlet

Dessa ärenden har domkapitlet att avgöra:

Behörighetsprövningar
– domkapitlet prövar om en präst eller diakon ska få behålla sin vigningstjänst eller inte. Påföljd kan vid lindrigare brott mot vigningslöftena bli skriftlig erinran eller prövotid på tre år. Vem som helst kan begära en sådan prövning.

Befogenhetsprövningar
– domkapitlet prövar alla församlingsbeslut om uppsägning, avskedande, omplacering eller disciplinär åtgärd mot en präst eller diakon strider mot kyrkoordningens reg­ler vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnad av vigningslöften.

Beslutsprövningar 
- domkapitlet prövar om församlingens kyrkoråd och nämnder i sina beslut följt kyrkoordningen. Församlingsmedlemmar samt kyrkoherden kan begära en beslutsprövning hos domkapitlet.

Hanna Wallsten
010-199 34 71

Kommentera

Det känns sorgligt att se att man inte kan hålla sams och använder domkapitel som slagträn. Varför kan man inte istället från stiften få hjälp med att lösa ev konflikter och få handledning i sådana fall?

Så finns Gud fader i himlen och ser sina bråkiga barn på jorden vad träter de om? De gör sig så många onödiga bekymmer.

Sorgligt att man som kristen inte kan hålla sams, eller är man kanske inte kristen?Vuxna människor som inte kan lösa konflikter, skrämmande. Hade det varit bättre att stiften fått vara kvar som arbetsgivare för prästerna som det var innan kyrkan skildes från staten?Det verkar som att församlingarna inte har kompetens att sköta sitt arbetsgivaransvar.

Kyrkoordningen har sina svagheter. Dess författare har inte tagit tillräckliga hänsyn till att de som väljs i val (ofta med lågt valdeltagande och av väljare med små insikter om vad valen rör sig om) kan ha en agenda som inte alls överensstämmer med det som är centralt i kristen tro och handling. Kyrkoordningen ger otillräckliga redskap åt domkapitlen att agera. Den lokala församlingen har ett stort ansvar. När det finns allvarliga brister i den lokala demokratin, då är situationen svårlöst. Då är det naivt att tala om att man bör hålla sams. Kyrkoordningen behöver kompletteras med verktyg att hantera rättshaverister, disfunktionella politiska församlingar och när församlingsanställda som blivit förtroendevalda potentater (t ex ledare för nomineringsgrupper och kyrkofullmäktigeordföranden) missbrukar sin makt.

"Några har hört av sig och undrat om de kan få byta församling. Men så får man inte göra."

Kanske detta är lösningen...? Att missnöjda medlemmar själva skulle kunna välja församlingstillhörighet. Det är inte tillåtet idag, men borde kanske vara en rimlig lösning.

Rimligen skulle funktionärerna få annat att tänka på, att erbjuda sina medlemmar en välfungerande och vettig verksamhet i stället för att bråka inbördes.

Den enda lösningen idag, om man vill uttrycka sitt missnöje över t.ex. funktionärsgräl, det är att gå ur kyrkan helt och hållet. Det är ju lite "overkill", om man egentligen är missnöjd i den egna församlingen. Att ge möjlighet till byte av församlingstillhörighet, ger möjlighet till "mjukare" val för medlemmen.

Ture jag håller i stort med dig. Det som också hänt är att efter skilsmässan från staten år 2000 så har församlingarna fått för mycket makt på bekostnad av stiften. Många församlingar gör idag som de själva vill och stiften har små medel att gå in och lösa konflikterna i tid. Detta tror jag till viss del har passiviserat stiften. En del menar att man skall låta prästerna få stiften som arbetsgivare igen. Tanken är väl att man då lättare kan flytta på en kyrkoherde när det brinner till. Till viss del är detta bra men detta täcker bara halva myntet av problemet. De förtroendevalda sitter kvar och kan fortsätta att härja som de själva vill. Vi behöver också fundera på om inte stiften skall ha rätt att avsätta förtroendevalda som inte kan samarbeta . Sedan tycker jag att det klarare skall förtydligas att det förväntas av en förtroendevald att vara delaktig i gudstjänstlivet inför ett val. I dag upplever jag att många får frågan bara för att en stol behöver fyllas. Jag tycker att man sviker de nya förtroendevalda om man inte försöker rusta dem för sitt kommande uppdrag.

Magnus: Vi är en kyrka inte en intresseorganisation. Det går inte att sälja Guds ord till högstbjudande. Om du leker med tanken om att man skall får byta församling efter önskemål vad blir Svenska Kyrkan då, om inte en avgudadyrkande kyrka; vars främsta mål blir att blidka den största avguden som finns: oss själva. Vad händer om medlemmarna säger att de inte vill ha gudstjänster, eller tala om Gud och de där andra två, han har med sig?

Enligt ditt synsätt så skall vi då sluta predika, sluta tjäna Gud, sluta hjälpa våra medmänniskor, utan istället börja tala om vikten att fixa sitt eget liv, kanske börja ge ut mer kakrecept och kanske enbart satsa på caféverksamhet. Kristen tro, Magnus, är inget skapat, den är inget påhittat, för att människor skall få ha lite mys-pys i fina uppvärmda lokaler. Det är inte Gud som finns till för kyrkan utan kyrkan som skall finnas till för Gud. Jag har i dig Magnus aldrig mött någon på dessa sidor som så fullständigt, i inlägg efter inlägg, visar upp ett sådant totalt oförstående inför vad begreppet kyrka är. Om din avsikt med allt detta enbart är att reta upp människor så har du lyckats väl.

Nya debattmagasinet Bright nr 1-2012 publicerar en artikel som kritiserar att ordinarie domare är förtroendevalda ledamöter i Svenska kyrkans tillsynsorgan. Enligt kyrkordningen ska varje ledamot som åtar sig uppdrag i Svenska kyrkans tillsynsorgan avlägga trohetsförsäkran gentemot Svenska kyrkans lära och ordning.

I Svenska kyrkans tretton stifts domkapitel är lagfarna domare ledamöter och ersättare.

I Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar är lagfarna domare ordförande, vice ordförande och sekreterare.

I Svenska kyrkans överklagandenämnd är lagfarna domare ordförande, ledamot, sekreterare, föredragande och ersättare.

Bright nr 1-2012 publicerar namn på över trettio ordinarie och f.d. ordinarie domare som under mandatperioden 2010-2013 avlagt trohetsförsäkran gentemot Svenska kyrkan.

Nya debattmagasinet Bright nr 2-2012 publicerar namn på 10 av 22 ordinarie domare som inte har anmält att de under mandatperioden 2010-2013 har uppdrag som förtroendevalda ledamöter i Svenska kyrkans tillsynsorgan.

Enligt lagen om offentlig anställning LOA, Bisysslor, 7 d § ska ordinarie domare och chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen på eget initiativ till arbetsgivaren anmäla vilka typer av bisysslor de har.

Att ordinarie domare agerar som om regeringsformen vore underställd kyrkoordningen för Svenska kyrkan och att sekulär statlig lagstiftning skulle vika för kyrkordningsregler är anmärkningsvärt. Det strider mot Europakonventionen, artikel 6, om domstolarnas oavhängighet och opartiskhet.

Medborgare med religionsfria livsåskådningar och medlemmar i andra trossamfund har rimlig grund att befara, att domare vid svenska domstolar inte förhåller sig religiöst oberoende och självständiga utan otillbörligt gynnar trossamfundet Svenska kyrkan.

Jag var stiftsjurist, eller stiftsnotarie som det hette då, 1981 till 1984. Det var likadant då. Inte så konstigt om man betänker att stiften är stora, och någon måste ta i de ändå relativt fåtaliga problemfallen. Det är den vanliga historien att juridiken får tjäna som täckmantel för djupare motsättningar. I mitt stift gjorde vi kontraktsresor där vi behandlade typiska konfliktsituationer, som t ex motsättningar mellan präst och kyrkomusiker, i stormöten med kontraktets församlingsanställda.

Sidor

FLER NYHETER
Läsarservice

Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Via RSS

Senaste nytt