Tillfälligt avbrott

Zappar vidare till en oöversatt polsk poesistund hellre än låter mig kollras bort av magvänlig yoghurt, bläckblåa tamponger och bräkande får som pratar i mobiler?

Vore vi tillräckligt många, ser jag framför mig hur en mätare nånstans reagerar genom att falla mot en kritisk punkt medan röda lampor blinkar och sirener tjuter. Fast det är väl mest en våt dröm om verklig konsumentmakt.

För tevereklamen omsätter fem miljarder om året och jag vet att den är här för att stanna. Hyser inga illusioner om ett annonsfritt tevehav att segla på framöver. Kanske tycker jag inte ens att det är nödvändigt, för på ett eller annat sätt ska ju programmen betalas.
Men måste de tillfälliga avbrotten göras så irriterande klantigt? Är det nödvändigt att avbryta mördaren i Midsomer mitt i dådet? Kunde man inte vänta tills ekot av skotten klingat ut?

Den första augusti ändrades radio- och tevelagen så att det blivit lättare för tv-kanaler som sänder från Sverige, i dag bara aktuellt för TV4, att bryta programmen för reklam.
Förut fick max 15 procent av sändningstiden innehålla reklam. Med nya lagen tillåts kanalerna bryta upp till tolv gånger i timmen om stoppet är minst en minut och max tolv totalt.
Det innebär mer reklam och följaktligen mer zappande för min del. Samt allt mindre konsumtion av direktteve. För varför ska jag kasta bort min tid på reklam när jag kan se en hel dvd-box utan? Och i min takt där jag själv bestämmer kiss- och kaffepauserna.

Att de kommersiella bolagen är medvetna om tittarnas annonsskepsis visar insäljningen av TV4-ägda Canal Plus. Ett av de tunga säljargumenten för ”en bättre tv-upplevelse” är nämligen att kanalen garanterat är ”utan reklamavbrott”. Där ser man.

Göran Tonström
är reporter på Amos