Befriande andlig vägledning

Enligt min mening rör det sig om en oerhört insiktsfull, mångfacetterad och levande framställning, som lämpar sig väl för undervisning – men även för enskilt studium.

Wadstein presenterar översiktligt klassiska, pastoralkliniska och kontextuella själavårdsmodeller. Bland annat framhävandet av förekomsten av förtryckande strukturer gör att den kontextuella metoden får en politisk dimension. Det finns uttryck för förtryck mot människor på grund av exempelvis ras, kön och vissa former av sexuell orientering. Författaren omfattar den från Latinamerika utgående befrielseteologin med dess poängterande av Guds solidaritet med de fattiga och förtryckta.
Om bönen står bland annat följande skrivet: ”Jag tror att bönen är en naturlig livsform för människan. Hon står i en ständig dialog med tillvaron … Om vi bara kunde lära oss att känna igen själens djupaste längtan, uttalad eller outtalad, som sann bön, skulle människor känna igen att bönen redan finns i deras liv ”. Boken innehåller även tydliga hänvisningar till
Bibeln.

Det sista kapitlet handlar om vänskap och andlig vägledning så som den utformades av Ignatius av Loyola och vidareförts i jesuitisk själavårdstradition. Ignatius trosutveckling liknas vid Luthers: Båda valde att sätta sin tillit till erfarenheten av en kärleksfull Herre.
Gud kommer helt nära i Cecilia Wadsteins bok.

Barbro K Gustafsson