Enkelt och medryckande när kyrkofäderna predikade

Ett svar på det får vi i tre förnämliga böcker från Artos: Evangeliets gryning, Evangeliets kraft, Evangeliets ljus. Mannen bakom verket är teol dr Olof Andrén. Han har översatt och bearbetat predikningar från de första århundrandena. Han har ett enkelt och klart språk.

Kyrkofäderna predikade gärna över Gamla testamentet. Med entusiasm och upptäckarglädje fann de Kristus där. De tidigaste bidragen är från århundradet efter Kristus, de nyaste från 1000-talet. Urvalet är bestämt av den nu gällande evangelieboken för Svenska kyrkan. Vi kan alltså få del av hur kyrkofäderna predikade över den gammaltestamentliga läsningen, episteln och evangeliet varje söndag. Här talar den unga kyrkans allra största förkunnare: Ireneus, Ambrosius och Augustinus tillsammans med många, som för de flesta är okända.
  
Det är slående hur enkelt och folkligt det har predikats i den unga kyrkan. Enkelheten hör samman med att man predikade fritt, utan manuskript. De bevarade predikningarna är oftast uppteckningar, gjorda av åhörare. Dessutom var förkunnarna väl utbildade i konsten att undervisa och tala på ett medryckande sätt. Det finns en skildring från en gudstjänst där Augustinus predikade. Han var själv afrikan och predikade för en afrikansk församling. De satt i spänd förväntan på att höra fantastiska sanningar och härliga formuleringar. Då och då avbröt de honom med rop av beundran: ”Deo gratias! Gud ske lov!” När vi tar till oss den unga kyrkans förkunnelse på det sättet, förstår vi den.

Christian Braw