Hoppfullt från religionernas värld

Publicerad 2009-12-22

När jag var som lyckligast under läsning av holländska författaren Janny van der Molens bok om världsreligionerna, tänkte jag på allvar att den kommer att leda till fred på jorden. Tyvärr är det troligen en from förhoppning, men i ett klassrum där flera credon ska samsas bör den kunna öppna dörrar.

Detta är en barnbok men den kan slukas även av vuxna, fråga mig, jag hade svårt att lägga den ifrån mig.
Jag älskar den muntra tonen som tar ner trossystemen på jorden utan att förytliga: ”Om och om igen gick det snett. Ända tills det föddes en gosse i Mekka … ”.

Janny van der Molen återberättar de olika religionernas legender utan att tappa skärpan eller faktakollen. Boken är granskad av auktoriteter inom respektive fält och perspektivet inom respektive kapitel är den troendes eget, här anläggs ingen blick utifrån eller ovanifrån på något av trossystemen. Den som själv är exempelvis kristen får kliva in i islams idévärld på det muslimska barnets villkor och vice versa. Samtidigt fungerar boken alldeles underbart som helt enkelt sagobok, så en bokstavstroende kristen eller fundamentalistisk ateist behöver inte vara orolig för att hans barn ska falla från den rätta läran om han låter dem läsa.

Ur mitt subjektivt kristna perspektiv tycker jag att berättelsen om Jesus Kristus får skimrande liv här, och jag hoppas och tror att muslimer, buddister, hinduer och judar kan känna likadant inför skildringen av sina respektive förgrundsgestalter.
När jag slår ihop boken gillar jag både Muhammed och Buddha, samtidigt som jag vilar förnöjd i känslan att alla dessa berättelser trots allt är så i full bemärkelse mänskliga.Visst, de handlar om Gud men också i sådan oerhörd utsträckning om oss – våra egenskaper, svagheter, styrka och drömmar.
Alldeles särskilt uppskattar jag en liten detalj som återspeglar helhetens intentioner: När copyright på försättsbladet anges, står det: ”Janny van der Molen, 2007 (kristen tideräkning), 5767 (judisk tideräkning), 2550 (buddistisk tid i Thailand, men år 2133 i Tibet), 1428 (islamisk tideräkning), 2064 (hinduisk tid).”

Mer 2010 än så blir det alltså inte efter nyår, det är bra att komma ihåg. Världen är stor, och även om jag vill hoppas att vi alla når fram till samma plats så finns det många vägar till Gud. När Jesus sa: ”Ingen kommer till himlen utom genom mig” så menade han kanske inte att hans väg var den enda rätta. Han menade kanske samma sak som författaren till den buddistiska sutra där det slås fast att du kan gå vilken väg du vill till Gud, men du måste koncentrera dig på en enda väg.

Maria Küchen