Luther tog musiken till folket

I lutherskt gudstjänstliv är musiken central. Det syns under reformationsåret, som manifesteras genom en mängd konserter och gudstjänster i kyrkor runtom i landet. Men det hade kunnat bli helt annorlunda, om inte Martin Luthers musiksyn fått prägla den nya kyrkan.

Det finns en särskild musikkultur som skiljer de lutherska kyrkorna från både Katolska kyrkan och de andra protestantiska kyrkorna, de reformerta. Det anser Karin Nelson, professor i kyrkomusik och orgel vid Norges Musikhøgskole och Sverker Jullander, professor i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet.

I den nya kyrka som bildades på 1500-talet hade präst och kör kunnat fortsätta att sjunga på latin i gudstjänsten, med besökarna som åhörare. Gudstjänstmusiken hade också kunnat tystna helt, som i samtida reformerta kyrkor. Men tack vare Luther valde de lutherska kyrkorna en tredje väg.

Det främsta kännetecknet för den lutherska musikkulturen som växte fram är församlingens medverkan, en av de viktiga förändringar som Martin Luther bidrog till. Han främsta syfte var inte att komma bort från den katolska traditionen, påpekar Sverker Jullander, utan att utveckla gudstjänsten. I den katolska gudstjänsten var texterna på
latin, musiken var ofta flerstämmig och gregoriansk. Församlingen var ofta åhörare av musiken, snarare än aktiva deltagare.

Den församlingssång som ändå förekom låg utanför den egentliga liturgin. Luther förde in församlingssången i gudstjänstordningen.

Luthers drivkraft var att sprida den kristna tron och bygga upp ett evangeliskt församlingsliv där folket deltog, förstod och tog till sig budskapet, och då var musiken ett utmärkt redskap.

– Det var viktigt för Luther att församlingen är med och påverkar själv, inte bara lyssnar. Man skulle som gudstjänstdeltagare höra och förstå, men också svara genom att lovsjunga med sin egen röst. Det satte en helt annan prägel på gudstjänsten, det blev en dialog mellan prästen och församlingen, säger Sverker Jullander.

Luther hämtade gärna inslag ur den katolska gudstjänsten, som tidegärden. Men de gregorianska melodier som användes var ganska svåra för gemene man, och Luther ville stimulera diktandet. Han föregick själv med gott exempel genom att skriva melodier till såväl trosbekännelsen som Fader vår.

– Det hörde ihop med hans syn på musiken som en Guds gåva – näst efter teologin satte han musiken högst, berättar Sverker Jullander.

En avgörande förändring var bytet av gudstjänstspråk: från latin till modersmålet, tyska. Luther skapade en särskild mässordning, Deutsche Messe und Ordnung des Gottesdiensts (Tysk mässa och gudstjänstordning). Sångerna var förutom nyskrivet också översättningar från latin och parafraser på bibelord.

– Det var radikalt att man firade mässa på folkets språk i stället för på latin. Det gav en delaktighet och en annan tyngd att gemene man förstod vad man sjöng, säger Karin Nelson.

Hur lät det då i de lutherska kyrkorna, när ovana gudstjänstdeltagare skulle börja sjunga?

– Luther såg musiken som ett redskap för Gud, säger Karin Nelson. Människor skulle ha självförtroende att använda hela sin kapacitet för att lovprisa. Det är en del av den lutherska musikkulturen att man samlas runt koralen – delaktigheten, oberoende av förkunskaper, frimodigheten att vi alla kan lovsjunga med de resurser vi har.

Så småningom började kyrkorna i de lutherskt dominerade områdena i Tyskland att driva skolor. Där ingick en hel del sång i undervisningen, vilket gjorde det möjligt att sprida koralerna.

Det gav ett nytt inslag i gudstjänsten:

– Barnen lärde sig de nya sångerna och var med på gudstjänsterna som försångare, berättar Karin Nelson. Sången blev en länk från barnen i skolan till församlingen.

Luthers inställning till gudstjänstmusik – att den alltid skulle förstärka det kristna budskapet – fick återverkningar på andra områden: man började använda orgeln i de lutherska kyrkorna, både i koraler och instrumentala musikstycken, liksom körsång. Det kom dock att dröja åtskilliga år innan orgeln började ackompanjera församlingssången.

Luther såg till en början orgeln som något fult, en del av den katolska tradition som han ville komma bort ifrån, berättar Karin Nelson, men han ändrade ganska snart inställning. Kompositioner som byggde på koraler där orgel, kör och församling deltog växelvis kunde vara ett inslag i gudstjänsten.

– Det blev legitimt att göra sitt yttersta för att lovprisa och det fanns utrymme för att använda musiken i gudstjänsten, säger Karin Nelson.

Där skiljer sig de lutherska kyrkorna från samtida reformerta kyrkor.

– Andra reformatorer hade en helt annan syn. Hos Calvins anhängare var det bara tillåtet med enstämmig oackompanjerad församlingssång och Zwingli ville inte ha någon som helst musik i gudstjänsten, berättar Sverker Jullander.

Den lutherska musiktraditionen gynnade också orgelbyggandet. De stora och praktfulla orglarna fanns i det lutherskt starka norra Tyskland och orgelbyggare spred sina kunskaper till Sverige. Via präster och kyrkomusiker som utbildades i Tyskland och tog med influenser hem kom också den tyska församlingssången hit.

Det fanns till och med tyska organister som arbetade i svenska församlingar. Den tyska påverkan syntes i 1697 års svenska koralbok – vid sidan om en begynnande inhemsk psalmproduktion – och finns i psalmboken än i dag.

Att kyrkorna fick orglar av hög kvalitet och kapacitet var en förutsättning för den lutherska musiktraditionens tredje ben: den klassiska kyrkomusiken, med Johann Sebastian Bach som den främsta företrädaren. Trots att Luther var musikalisk amatör tyckte han mycket om klassisk konsertmusik, omgav sig med musiker och brevväxlade med tonsättare. Också det bidrog sannolikt till att den klassiska kyrkomusiken, där till och med operamusik var en influens, blev en del av gudstjänsten.

Församlingssången på modersmålet, orgeln, den klassiska kyrkomusiken – när man beskriver den lutherska kyrkomusikaliska traditionens stora skillnader i jämförelse med katolsk och reformert tradition, måste man hålla i minne att alla kyrkornas traditioner har utvecklats och påverkats av varandra. I de reformerta kyrkorna använder man också orgel i dag, i de katolska sjunger församlingen på sitt modersmål.

– Det har skett en stark utveckling i Katolska kyrkan under 1900-talet och i synnerhet efter Andra vatikankonciliet, säger Sverker Jullander. Församlingssången har fått en starkare position och många psalmer
har vi gemensamt. I Svenska kyrkan har vi fortfarande mycket musik som har katolskt ursprung, och vi sjunger mer gregoriansk musik än man gör i Katolska kyrkan.

Fakta: Luthersk musikkultur i konferens

Den 14-16 september hålls en tvärvetenskaplig konferens med rubriken Luthersk musikkultur. Internationella forskare inom ämnen som teologi,
kyrkohistoria och musikvetenskap samlas kring frågan vad den lutherska reformationen har betytt för musiken. Ett femtiotal talare från fyra
kontinenter medverkar.

Luthers musikaliska bidrag analyseras, liksom hur musik användes i olika länders
lutherska reformation och
vad den lutherska musik-
kulturen betyder i globalt
kyrkoliv. Flera kyrkokonserter äger rum under konferensen, som anordnas av Uppsala
universitet.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.