Medryckande om konstnärlig banbrytare

I dokumentärromanen "Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint" lyfter författaren Anna Laestadius Larsson fram det förflutna ur ett försummat kvinnoperspektiv. En betydelsefull feministisk folkbildare tycker Maria Küchen som har läst boken.

Så sent som för tjugofem år sedan prästvigdes den första kvinnan i Göteborgs stift. Men redan åttio år tidigare predikade en prästvigd kvinna i Göteborgs domkyrka för första gången.

Hon hette Anna Shaw, var metodistpastor och ordförande för de amerikanska rösträttskvinnorna. Bland de många som samlades för att höra henne fanns konstnären Hilma af Klint.

I sin fjärde bok, en dokumentärroman om af Klint, beskriver Anna Laestadius Larsson hur Shaws predikan fick prästmännen i kyrkan att skruva på sig. ”De kvinnor som idag samlats har till mål att nå politisk frihet. Men vi måste komma ihåg att denna frihet endast är ett steg bland de många i vårt arbete för Guds rike. Vad är det för ande som driver er framåt? Vi bör använda den för att leva ett mer heligt liv.”

Detta stora och överrumplande ögonblick i Sveriges kyrkohistoria har gått alltför obemärkt förbi. Precis som i sina första tre romaner lyfter Anna Laestadius Larsson fram det förflutna ur ett försummat kvinnoperspektiv. Tidigare har hon gett ut en högst läsvärd trilogi om livet vid hovet i Sverige kring sekelskiftet mellan sjutton- och artonhundratal. Hon skriver tillgängligt och medryckande samtidigt som hon är väl påläst, kort sagt är hon en betydelsefull feministisk folkbildare.

Hilma af Klint, som dog 1944 drygt åttio år gammal, fick ett postumt genombrott på 1980-talet. Då dök hennes verk upp i en utställning i Los Angeles tillsammans med måleri av banbrytare inom den abstrakta konsten som Kandinsky, Malevitj och Mondrian. Innan dess, om jag får tro Laestadius roman, var hon försummad, misstänkliggjord och glömd.

Släktingar förvarade hennes efterlämnade bilder men ingen förstod storheten. I romanen tar vi del av af Klints livshistoria sådan hon berättar den för en av dessa släktingar, brorsonen Erik som slutligen inser att han förväntas ta hand om sin fasters märkliga verk, tusen bilder inalles.

Af Klint drevs i sitt bildskapande av andligt sökande med starka spiritistiska förtecken, inspirerad av teosofi och antroposofi. Laestadius skildrar hennes kamp med kontinuerlig uppmärksamhet på kvinnors marginalisering och kringskurna livsrum under af Klints livstid. Samtidigt framstår af Klint som självuppfylld och besvärlig, sinnebilden för ett konstnärsgeni med andra ord.

Hon sökte sig till antroposofernas Rudolf Steiner men fick ingen bekräftelse där, ett dråpslag som nästan tog död på hennes måleri. Någon konflikt tycktes däremot inte finnas i henne mellan spiritismen och kristendomen. Till sin åldriga mor, åtminstone i Laestadius romangestaltning, sade hon: ”Jag tror på samma Gud”, när modern utan agg hade konstaterat att för henne räckte Bibeln och den gamle gode Guden och hans paradis.

Fakta: Bok

Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint

 

Anna Laestadius Larsson

 

Piratförlaget

Maria Küchen

Taggar:

Litteratur

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.