Ny kyrkoopera med kvinnliga förtecken

Ett helt kvinnoliv, från vaggan till graven, på en timme. Dramat utspelas i kyrkooperan Under en kvinnas hjärta som ger sig ut på turné till sju kyrkor längs med Norrlandskusten.

Förra lördagen hade den nyskrivna kyrkooperan Under en kvinnas hjärta premiär i Norrfjärdens kyrka. Regissören bakom iscensättningen är Mira Bartov. Hon har regisserat flera uppmärksammade operor både i Sverige och utomlands, och har ett förflutet som konstnärlig ledare för Folkoperan i Stockholm.

När intervjun görs är repetitionerna i full gång inne på Acusticum i Piteå. Det är intensiva dagar för Mira Bartov och sångarna. Fram till premiärdatum finns det tid att finslipa detaljer men sedan är hennes uppdrag avslutat. Så ser livet ut för en operaregissör.

– Att regissera denna kyrkoopera är en utmaning jag aldrig varit med om tidigare. Men det är också väldigt kul.

Hon säger att en av utmaningarna är att dramaturgin i Under en kvinnans hjärta inte är en historia från A till Ö, som man kanske annars är van vid när det handlar om opera. Här saknas den självklara berättandeformen som kan vara enklare att gestalta.

Istället är formen mer poetisk. Det är drömskt och drömlikt och handlar mycket om de inre processer som pågår i människan. Att gestalta detta med verkliga karaktärer men också med overkliga, i form av änglar, blir en utmaning.

Den poetiska formen lämnar å andra sidan utrymme åt regissören att skapa ett berättande som är mycket mera associativt och meditativt. Sammantaget passar det kyrkorummet väldigt bra, även om det kan vara en delikat uppgift att iscensätta en opera i ett kyrkorum, ett rum som rymmer andlighet men ändå är ett konkret rum.

Därför har Mira Bartov valt att låta karaktärerna i operan befinna sig i en kyrka – det ger helt andra förutsättningar. Och den inspiration som kan hämtas ifrån rummet, vad det betyder och vilka associationer man får av kyrkan som rum, förstärker berättelsen. Och man relaterar till de heliga platserna som finns i kyrkorummet: dopfunten, altaret och predikstolen.

– Ett av styckena i operan beskriver också hur kyrkorummet knyter ihop våra liv. Det börjar där i och med dopet, där gifter vi oss och där kanske begravningen sker. Ett helt liv vävs samman på den platsen.

Framme på den scen och plattform som byggs för synlighetens skull färdigställer karaktärerna i operan ett konstverk, en jättestor hand. De klättrar upp och ner på ställningarna som håller handen och på så sätt gör de också konstverket till en del av sin spelarena.

Är den stora handen en blinkning till Carl Milles och hans skulptur Guds hand?

– Det är flera som frågat det. Man kan associera på många sätt. Det vill vi. Men personligen associerar jag till en enorm hand som jag såg när jag korsade Atacama-öknen i norra Chile, världens torraste plats. Jag åkte mil efter mil, dag efter dag och såg bara sand. Plötsligt såg jag en enorm hand som var byggd som en skulptur mitt i öknen. Det var så mäktigt, som ett skrik på hjälp.

Hon säger att den utsträckta handen är en väldigt kraftfull symbol. Den kan vara ett rop på hjälp, men den kan också vara redo att ta emot eller att ge något. Den är öppen och kan vara en plats mellan himmel och jord. I föreställningen kändes handen därför självklar som konstverk och plattform för huvudpersonen Mirjam/Maria som fått en beställning på att göra ett konstverk till en kyrka.

Mirjam är konstnär men också blivande mor. Hon skapar och bär frukt. Tillsammans med de två andra bibliska kvinnorna i kyrkooperan, Anna och Elisabet, tar vi oss igenom hela livscykeln. Frågor som hur vi förändras med tiden, vad vi drömmer om och hur våra drömmar och önskningar förändras med tiden får ord och ton. Men också de som handlar om hur vi förhåller oss till vårt åldrande och döende och den inneboende rädslan som konstnären kan ha inför att fullborda sitt konstverk.

Liv och död. Den eviga cirkeln. Men också de eviga frågorna, existentiella och filosofiska, väcks genom föreställningen.

– Vi jobbar utifrån att Anna, Elisabet och Mirjam skulle kunna vara en enda kvinna som befinner sig i olika faser av livet. Mirjam får ett val: vill hon verkligen bli mor? Elisabet vill ingenting hellre än att få ett barn. Och Anna har redan gjort sitt.

– Dessa tre kvinnor blir tillsammans en väldigt fin prisma av tid där vi kan se hur våra önskningar och drömmar förändras och hur vi får syn på vad som är viktigt och väsentligt i den inre och yttre verkligheten.

Hur ser du på texten och musiken i operan?

– Musiken är väldigt högstämd, fantastiskt vacker och känns väldigt helig. Det är både vackra ord och vacker musik. Men ibland behöver vi något som skaver. För att få lite kontraster jobbar vi därför ibland rörelsemässigt och koreografiskt med musiken och ibland jobbar vi mot musiken.

– Det vi gör rörelsemässigt i rummet blir som en tredje tråd i flätan. Vi kanske lägger in lite mer svärta i den cocktail som kallas lycka och som rymmer både smärta och glädje, förlust och längtan, säger regissör Mira Bartov.

 

Mästarens hand bakom musiken

Sven-David Sandström, den moderna kyrkomusikens mästare, är tonsättaren bakom kyrkooperan Under en kvinnas hjärta.

De har samarbetat tidigare, librettisten Leif Janzon och Sven-David Sandström, bland annat när Kungliga Operan 2008 satte upp Batseba med 140 personer på scenen och 100 i orkesterdiket.

Den här gången är det ett samarbete i det mindre formatet. Men som tidigare, och som vanligt, började detta beställningsverk med att Leif Janzon skickade sina texter till Sven-David Sandström som fick dem som grund för sitt komponerande.

– Det är den normala processen när det gäller nyskriven opera. Man får en text att börja jobba med och det är viktigt för en tonsättare att bli stimulerad och engagerad i texten, säger Sven-David Sandström.

– De sista åren har jag jobbat mycket med kyrkomusik och var extra intresserad av tematiken i det här stycket. Jag tolkar det på mitt sätt och skriver min musik efter det.

När han skrivit musiken lämnar han ifrån sig vad han gjort och låter regissören och musikerna ta hand om resten.

– Det är spännande. Jag lägger mig inte i ett dugg vad de gör. Jag tolkar texten, de tolkar musik och text. Så det är många processer för att få fram resultatet.

Han säger att det är en sak att komponera ett stycke för orkester. En annan att skriva kyrko-opera. Den stora skillnaden är att man här måste ta hand om en text som redan finns. Man går in i något som styr. Formen, dramaturgin, är redan skriven. Kompositören får följa texten.

– Som tonsättare försöker man översätta texten till musik. Ta fram karaktären i vad det handlar om. Så att den som lyssnar ska få samma upplevelse som om man sitter och läser texten.

Nu har han precis gjort färdigt en trombonkonsert till Sveriges Radio. Men annars sitter han och arbetar med en stor opera som bygger på Niklas Rådströms roman Boken. Den följer hela Bibeln från skapelsen och fram till våra dagar.

– Niklas gör ett nytt libretto till mig efter romanen. Det är väldigt roligt. Det är ett mastodontverk som blir fyra timmar långt. Nu jobbar jag med den del där Gud säger till Abraham att han ska få barn och att de ska bli så många som stjärnorna på himlavalvet. Det är en fantastisk historia, underbart stimulerande att jobba med. Jag känner mig lite i gasen över att jobba med den, säger Sven-David Sandström som den 30 oktober fyller 75 år.

Lagom till högtidsdagen lämnar han sina studenter och sitt arbete som professor i USA och kommer till Sverige för att firas.

Fakta: Kyrkopera på turné

Kyrkooperan Under en kvinnas hjärta hade premiär den 14 oktober i Norrfjärdens kyrka. Därefter ger föreställningen sig ut på turné då följande orter/städer gästas:

 

17/10 Luleå domkyrka.

 

19/10 Skellefteå landsförsamlings kyrka

 

21/10 Tegs kyrka, Umeå

 

23/10 Ytterlännäs kyrka, Bollstabruk

 

25/10 Härnösands domkyrka

 

26/10 Gustav Adolfs kyrka, Sundsvall

 

Musik: Sven-David Sandström

 

Libretto/Text: Leif Janzon

 

Regissör: Mira Bartov

 

Producent: Piteå Kyrkoopera

 

Dirigent: David Björkman

 

Solister: Tove Dahlberg (Elisabet) Ulrika Tenstam (Anna) Stephanie Lippert (Mirjam) Hege Gustava Tjønn (Gabrielle)

 

Korister: Elsa Rosengren, Kristina Sjöström, Linnea Andreassen, Katarina Holma.

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.